Visa ett inlägg
Gammal 2012-07-08, 22:43   #26
Släggmek
Samtalsnihilist
 
Släggmeks avatar
 
Medlemsdatum: apr 2006
Namn: Hasse B.
Från: Västernorrland
Kör: Taunus 2.0 1977 (Taunus 17M Super 1964, Taunus 1600L 1974 i förvar)
Yrke: Tusenkonstnär
Inlägg: 3 227

Donator

Släggmek +1500 Omtyckt av allaSläggmek +1500 Omtyckt av allaSläggmek +1500 Omtyckt av allaSläggmek +1500 Omtyckt av allaSläggmek +1500 Omtyckt av allaSläggmek +1500 Omtyckt av allaSläggmek +1500 Omtyckt av allaSläggmek +1500 Omtyckt av allaSläggmek +1500 Omtyckt av allaSläggmek +1500 Omtyckt av allaSläggmek +1500 Omtyckt av alla
Kul att det börjat röra sig kring den fritagne, undrade smått var den blivit av innan det blev glömt . Jag skulle nog hellre byta till hårdare bussningar (uretan är fint som tusan, gör en hel del för stadgan i chassiet - tack för tipset förresten, visste inte att det finns till Taunus hos en svensk ÅF ) snarare än att göra stumma fästen, även om det är klassiskt att det blir glapp i bussningarna med tiden. De finns där främst för att man ville eliminera så mycket som möjligt av vibrationer och vägljud, så det blir nog rätt bullrigt och stumt att köra utan. Det kom till en tråd om just detta för några år sedan, den borde gå att hitta i forumarkivet. 2009 eller 2010 tror jag den skrevs i sist innan den kallnade.

Sen, lite snabbrepris om gemenskapen mellan bilarna (...mjo, jag skulle ju uppdatera FAQ:n om Taunus-Cortina igen har jag tänkt lääänge nu ) ;

Taunus TC 1 (som den här grundtypen kallas) och Cortina mk 3 är syskonmodeller som har i princip samma bottenplatta både i betydelsen teknisk grund och själva karossstommen (det finns ett och annat av plåt nertill och innanför panelerna som matchar). Sen varierar det förstås mycket mellan enskilda versioner och på motorsidan var bara Pinto-motorerna gemensamma (Cortina mk 3 hade Kent som minsta motor och de byggdes aldrig med V6). Däremot är vad jag vet det mesta annat av teknik samma, förutsatt att man jämför vänsterstyrda bilar. Taunus TC 2 (1976-78) och Cortina mk 4 är samma bilar, Cortina-märkt om de är högerstyrda. Tekniken är huvudsakligen samma prylar som i de äldre.

Yttre styrleder (P-ändarna) och nedre kulbultar i framvagn är samma som europeiska Granada mk 1 och mk 2. Bromsoken på TC 1 och TC 2 är samma 2-kolvs från Ate som på oventilerade Granada mfl bakhjulsdrivna Ford från perioden. Bromsarna bak har på GXL samma trummor som Kombi och en del Sierra vad jag vet (det är Granadas smalare trummor bortsett från de fyra bulthålen). Bakhjulens bromscylindrar (Girling) har samma borrning på alla med stora bromsar (2.0 eller 2.3 liters motor samt alla Kombi) men man bör man kolla modellen på dem före köp. Marknaden är dålig på att veta idag och det förekommer både avlång (anslutning och luftning liggande) och rund genomföring (stående) utan att det anges tydligt i kataloger och på askar. Tippar din GXL har avlångt, det är det vanliga på Taunus.

Taunus TC 3 och Cortina mk 4 facelift (enbart inofficiellt kallad mk 5) brukar också kallas Taunus 80/Cortina 80 (alternativt New Cortina) och där skiljer ett och annat i framvagn och bromssystem (annat fabrikat) bl a, men nån annan kan säkert mer om skillnaderna. Vad jag vet ska bussningar och stötdämpare vara samma på alla EG-byggda och några av de 4-cylindriga som byggts på annat håll.

Gasdämpare vinner över vanliga stötdämpare med enbart olja, men det är förstås bättre med oljedämpare av bra märke än billiga namnlösa gasdämpare från nån kedja som är mer inriktad på utemöbler och sånt . Japanska KYB (Kayaba) har gjort hårdare gasstötdämpare till Taunus-Cortina som nog går att få tag i än, men man måste söka på Cortina mk 3/4/5 i katalogerna eftersom de inte är listade till Taunus (enbart Cortina såldes i Fjärran Östern av dessa generationer syns det som, eftersom de tillverkats kors & tvärs där av Ford själva och olika samarbetspartners). Annars har Monroe också haft dem i sortimentet iaf för något år sedan. Tredje tillgängligt alternativ är nog Bilstein, dyra men bra.

Kan tilläggas att det mesta av plåten som är uppäten i torpeden går bra att knäcka till själv, så blir det inte så fruktat dyrt , skärmfästena är en baggis att göra eftersom de är plana och jag har en hemgjord ritning på "örat" som ansluter skärmarna i framkant om du vill ha mejlad. Det knepigaste att få till är den skulpterade sidoväggen i sparklådorna men jag ersatte den på en av mina med en plan plåt som jag knackade några räfflor i för att minimera att den kunde ge resonansljud, det blev inga problem med brytning från dörrgångjärnen. Domkraftsfästena under golvet finns att köpa nytillverkade från Klokkerholm, men räkna med en 5-600 spänn stycket över disk. Frontplåten kostar lite mera, förekommer både hel och reparationsbitar på ca 1/3-dels bredd för ytterkanterna..
__________________
"If it jams - force it! If it breaks - it needed replacing anyway!" (sett på verktygslåda )

Debatt; av latinets "de battere" - att slå sönder andra talares argument

Senast redigerad av Släggmek den 2012-07-08 klockan 22:48. Anledning: La till lite plåtlagningstips också.
Släggmek är inte uppkopplad   Svara med citat