Sida 1 av 1

Arbetshästen Ford Transit - En överblick

Postat: mån nov 16, 2015 5:59 pm
av FAQ
Arbetshästen från Ford firade 50 års jubileum 2015 och har sålts i över 8 miljoner exemplar världen över, vanligtvis med skåp eller flak men är även populär som husbil, utryckningsfordon och buss.
Dess historia börjar redan i början på 60-talet när man samlade ett gäng utvalda ingenjörer från Ford Storbritannien och Ford Tyskland, detta kan man säga var början på sammanslagningen som skulle resultera i Ford Europa senare 1967.
I vanliga fall så jobbade de olika verksamheterna enskilt och man höll sig ifrån den andras hemmamarknad, nu var det dags att utveckla en ny skåpbil då de skåpbilar man hade började bli till åren och man bestämde sig för att ta fram endast en modell som skulle säljas i hela Europa.

Projekten fick namnet "Rödluvan" och man satsade allt krut på den nya skåpbilen som skulle bli klassledande en lång tid framöver.
Förbättringar som man ville få till mot dåtidens skåpbilar var prestanda och väghållning i klass med personbilar, efterfrågan på skåpbilar var stor och kunderna ville ha en snabbare och mer flexibel skåpbil än vad som fanns tillgängligt.
För att kunna göra detta möjligt fick man placera motorn framför föraren, inte under som tidigare. Inte nog med att man fick lägre körställning, mindre värme, ljud och lukt letade sig in i kupén, motorn blev dessutom mycket mer lättservad då det fanns mer utrymme att jobba runt den.

I Tyskland ersatte Ford Transit FK1000/FK1250 (FK för Ford Köln), som senare kallades för Taunus Transit, som producerades mellan 1953 och 1965 och i Storbritanien ersattes Thames 400E som producerades mellan 1957 och 1965.
320px-Ford_Taunus_Transit_1964_1.JPG
Ford Taunus Transit
Foto: Wikipedia Commons
320px-Ford_Thames_400E_at_Battlesbridge.JPG
Ford Thames 400E
Foto: Wikipedia Commons

Det tog ett tag innan man fastnade för ett namn på den nya skåpbilen, ett par veckor innan man skulle visa skåpbilen för allmänheten valde man namnet Transit från den tyska skåpbilen Taunus Transit som man tyckte lät bra helt enkelt.

Utprovningen av Transit skedde mestadels i Storbritanien, man hade en testbana i Boreham där man kunde testa uthålligheten medans man på nätterna gjorde högfartstester på de engelska motorvägarna som det var fri fart på fram till 1965.

Här är en tidslinje för att få en överblick av historien om Transit, mer information om varje modell hittar du i respektive inläggen nedan. Kontakta gärna moderatorn för denna forumsdel med mer information gällandes Transit.

Tidslinje
1965 - Transit Mk1 börjar tillverkas i Langley 9:e augusti
1965 - 25:e september börjar tillverkningen av Transit i Genk, Belgien
1966 - Ny dieselmotor, Perkins 4/108 på 50hk
1966 - Första ambulansen på Transitchassi byggs
1967 - En automatväxellåda från Borg Warner blev tillgänglig som tillval
1968 - I januari tillverkas Transit nummer 100000
1969 - Man kan nu välja en V4:a med högre kompression
1971 - Ny grill, instrumentbräda och strukturela ändringar
1971 - Supervan 1 visas upp
1972 - Fords nya dieselmotors, York, på 2,4l och 62hk ersätter Perkinsmotorn
1972 - Tillverkningen flyttad från Langley till Southampton
1972 - Brittisk polis uppskattar att en Ford Transit används vid 95% av alla bankrån
1972 - I Australien ersätts V4:an med en rak 6-cylindrig motor
1975 - 1,7l Essexmotorn utbytt mot 1,6l Kentmotor
1976 - Skivbromsar blir standard
1976 - 15 september tillverkas Transit nummer 1000000 (ca 420000 gjorda i Belgien och 580000 i Storbritannien)
1976 - Tillverking i Turkiet börjar
1976 - Alla versioner får bromsservo och skivbromsar fram
1977 - Automatväxelådan från Borg Warner utbytt mot Fords egna automatväxellåda
1978 - 10 januar börjar tillverkningen av Transit Mk2 i Southampton, ett par veckor senare även i Genk
1983 - Ny grill i plast från och med oktober
1984 - Vidareutvecklad Yorkmotor med DI
1985 - 25 juli tillverkas Transit nummer 2000000
1985 - Supervan 2 släpps lös
1986 - 9 januari så presenterades Mk3 för allmänheten
1988 - Dieselmotorn får en rad förbättringar
1989 - Den gamla 3,0l Essex V6:an byts ut mot 2,9l Cologne V6:a
1991 - Transit Mk4 presenteras, ny turbodiesel på 100hk
1992 - Southampton rullar ut sin 1000000 Transit
1994 - 15 augusti rullar den första Transit Mk5 av produktionsbandet
1994 - 6 september tillverkas Transit nummer 3000000
1995 - Supervan 3 visas upp
2000 - I mars presenteras den bakhjulsdrivna Transit Mk6
2000 - I september presenteras den framhjulsdrivna Transit Mk6
2000 - Transit nummer 4000000 rullar av bandet
2001 - Transit Mk6 blir årets skåpbil
2002 - Transit Connect presenteras
2004 - Transit Connect blir årets skåpbil i Europa
2005 - 18 juli tillverkas Transit nummer 5000000
2006 - I april presenteras den nya Transit Mk7
2006 - Nu gick det att få Transit Mk7 4-hjulsdriven
2007 - Transit Mk7 blir årets skåpbil
2010 - Transit nummer 6000000 tillverkas
2010 - Transit Connect blir årets skåpbil i Nordamerika
2012 - Bara 6-växlade manuella växellådor i Ford Transit
2012 - Ford Transit Connect Mk2 presenteras
2012 - Transit Custom presenteras
2013 - Transit nummer 7000000 tillverkas
2013 - Transit Custom blir årets skåpbil
2014 - Transit Courier presenteras
2014 - Transit Connect blir årets skåpbil
2014 - Transit Mk8 presenteras
2015 - Transit Mk8 börjar säljas i USA

Postat: mån nov 16, 2015 6:25 pm
av FAQ
Transit Mk1 (1965-1978)
1965_Ford_Transit_(15199259784).jpg
Ford Transit Mk1
Foto: Wikipedia Commons

Introduktion
Efter år av hårt arbete visade man upp den nya skåpbilen för omvärlden 1965 och den blev genast en storsäljare, mycket tack vare att man kunde välja mellan hela 78 kaross och motorkombinationer.

Produktion
Största delen av produktionen skedde i Storbritanien och den första Transiten rullade av bandet 9:e augusti 1965 i Langleyfabriken, karosserna levererades dock från Southamptonfabriken som efter en storrustning 1972 såg till att ta över produktionen helt när den 1:a kompletta skåpbilen rullade ut från fabriken i augusti det året.
I Belgien, Holland och Turkiet hade man även tillverkning av Transit för att täcka upp leveranser till dessa marknader.

Trots att Transit ser likadan ut så skiljer det på vilka delar den fick beroende på vart den producerades, man köpte in delar av underleverantörer som låg närmast för att spara in på frakkostnader så bilar från Storbritanien har elsystem från Lucas medans Tyska använder sig av Bosch till exempel.

Kaross
Man hade 2st olika hjulbaser att välja på, kort som kunde lastas från 610kg till 1120kg beroende på version och lång som lastade från 1272kg till 1782kg.
Karossvarienter som gick att välja på skåp, chassi med enkelhytt, chassi med öppen hytt (med eller utan vindruta), buss med 9, 11, 12 och 15 platser och kombi.
Valde man chassiversionen fick man ram annars var det självbärande kaross som gällde.

De främre dörrarna kunde fås med vanliga gångjärn eller, som tillval, skjutbara. Ett annat tillval var sidodörrarna med gångjärn, bak fick man välja på dubbla bakdörrarna som kunde öppnas 180 grader som standard eller en hel lucka med övre gångjärn som tillval.

Utrustning
Interiören var ganska spartanskt, endast en förarstol med gummimatta på förarsidan ingick i standardutrustningen. Som tillval kunde man välja till stol på passageraplatsen med 1 eller 2 sittplatser, en gummimatta ingick även för passagerarna då.

Värmesystem fick man också betala extra för på snikmodellen som bara hade friskluftsintag, man kan anta att det inte togs in såna i Sverige av generalagenten av naturliga skäl. Extra kraftig kylare och kylarmaskering fanns som tillval för att möta alla behov som klimatet ställde i de olika delarna av världen där också kraftigare stötdämpare och reservhjul fyllde sin funktion.

Desto mer påkostad var det med manöverreglage och instrumenteringen som bestod av hastighetsmätare, vägmätare, temperaturmätare, bensinmätare, varningslampa för helljus, blinkers, oljetryck och laddning.
Bensinmodelerna hade rattlås och choke medans stopp och krypkörningsreglage fanns på dieselmodelerna.
Ville man lyxa till det lite extra valde man också till solskydd och invändig bakspegel som kanske inte var så praktiskt om man dessutom valde till fönsterlösa bakdörrar.

Alla glas var härdat säkerhetsglas, vindrutan var dessutom laminerad, och vindrutetorkare med fotopererad spolning fick anses vara ett steg framåt de den inte längre drevs av motorns vakuum utan av el så att den fungerar oavsett motorns varvtal.

Skåpbilar hade även följande tillbehör, hel eller halv mellanvägg, hel baklucka, extra innerbelysning och målad stötfångare bak.
Bussköpare kunde välja till skjutbara sidofönster, sidodörr med extra fotsteg, bakre fotsteg och även där, målad stötfångare bak.
På kombimodellen lockade man med bussäten, bakre golvmatta, svängbara sidorutor, skjutbara sidorutor, bakre fotsteg och såklart, målad bakre stötfångare.
Tillverkare som ville bygga egna påbyggnation och köpte chassi med öppen hytt kunde välja justerbar förarstol, passagerarstol för 1 eller 2 passagerare som man dessyutom fick med en hel gummimatta för golvet.

Andra tillval man kan läsa om i försäljningsbroschyren från 1965 som gick att välja till alla versioner var kallstartsutrustning, extra kraftig batteri på 57A för bensinmodellen och 2st 72A för dieselmodellen, bromsservo och andra exteriöra färger än Cactus Grey Primer som man fick bilen levererad i om man inte valde den lite dyrare varianten.

Valbara exteriöra färger bestod av Ambassador Blue, Fiord Blue, Galleon Green, Merchant Fawn, Cargo Grey, Monaco Red, Ermine White, Highway Yellow, Beige, Light Green, Anchor Blue, Light Blue och Red.

Drivlina & Hjulupphängning
På motorsidan kunde man välja på både diesel och bensinmotorer, Transit designades runt Fords egen V4:a som var väldigt kort och man kunde därmed ha en kort motorhuv. Som tillval kunde man välja en 1,6l dieselmotor från Perkins som däremot fick inte plats så man fick göra fronten på bilarna med dieselmotorer 10cm längre. Denna modifiering med lite längre front var perfekt om man ville slänga i en lite häftigare motor, en Ford Essex V6:a till exempel som polis-, brandbilar och ambulanser kunde beställas med.
1971_Ford_Transit_Pick_Up_(13918691059).jpg
Dieselfront
Foto: Wikipedia Commons

Den tidiga Perkins 4/99 diesel på 43hk var så klen att man bara kunde få den i kombination med de 3 lättaste versionerna, Perkins 4/108 med 50hk som ersatte i mah 1966 var det lite bättre fart på men man kunde inte riktigt mäta sig på allvar med bensinmotorerna förrens Fords egna nyutvecklade diselmotor York gjorde intåg med sina 62hk.

Trots att Transit var ett samarbete mellan Ford Storbritanien och Ford Tyskland så fick det vara någon måtta på samarbetet och man valde att använda sig av "sina egna" bensinmotorer, Essex V4:an i Storbritanien och Cologne V4:a i Tyskland.
Dessa motorer var redan väl beprövade men som man senare märkte led även Transit av vissa problem som berodde på underdimensionerade detaljer och dessutom led motorkonceptet av vibrationsproblem så de var inte de mest skottsäkra motorerna men de behölls fram till 1978 då Mk2 släpptes.
Från och med 1969 fick man 12hk extra i 1,7l Essex motorn då man fick högre kompression och nu hela 85hk. Block och bland annat oljepump gjordes om och passar inte sinsemellan. 1975 så bytes 1,7l motorn ut mot 1,6l Kentmotorn som man lyckades klämma in under den korta motorhuven.
1974 lät Ford i Australien montera en 3,3l rak sexa från deras Ford Falcon då man inte tyckte att V4:an passade för långkörningar. Den fick såklart dieselfronten och man fick dessutom kapa upp golvet i kupén för att få plats med motorn.

Prioriteringen för hjulupphängningen var att den skulle vara robust så man valde stel fram- och bakaxel trots att det började bli modernt med individuel hjulupphängning fram. Detta till trots så var körupplevelsen personbilslik.
Fjädringen bestod av bladfjädrar och teleskopstötdämpare, robust var prioritering som sagt.
Man använde 14" fälgar och däck för att få så låg lasthöjd som möjligt och man hade dubbla bakhjul på den den långa hjulbasmodellen som skulle lasta mycket för att kunna hålla nere kostanden vid däckbyte för ägaren som kunde använda standardimensioner och inte behövde använda sig av specialanspassade däck.

Till att börja med hade man bara en manuell 4-synkroniserad växellåda att välja på men från och med 1967 kunde man välja en automatväxellåda från Borg Warner.

1976 så fick Transit skivbromsar fram som standard vilket man var först med och som nu blev normen, den tyngre versionen fick till och med ventilerade skivbromsar medans resten fick nöja sig med solida skivor.

Uppdatering
Man gjorde små uppdateringar under hela tiden för att rätta till problem och ge köparna en bättre bil men mellan 1969 och 1971 skedde större förändringar så som ny grill, instrumentbräda och strukturella ändringar. Man fick nu även vindrutetorkare med 2 lägen, varningsblinkers och man ökade på maxlasten på 610kg versionen till 915kg.
320px-1969_Ford_Transit_(SOY_137N),_2009_HCVS_London_to_Brighton_run.jpg
Uppdaterat frontparti
Foto: Wikipedia Commons

Ett par år senare var det dags för en mindre uppdatering då man fick svarta stötfångare och backspeglar, man såg även till att ändra placering av pedaler, ratt och stol för att förbättra körställningen för föraren.

Kuriosa
1971 presenterade Ford en korsning mellan en Transit och en GT40 som kallades för "Supervan", med sin 5,0l V8 kunde den nå en topphastighet på 240km/h
Supervan1.jpg
Supervan 1
Foto: FoMoCo
320px-GT40_at_Goodwood.jpg
Ford GT40
Foto: Wikipedia Commons

Polisen i England uppskattade att 1972 så användes Ford Transit i 95% av alla bankrån, med personbilsprestanda och ett väl tilltaget lastytrymme så är det inte så svårt att förstå varför.

Första SVO (Special Vehicle Options) ordern kom september 1965, det var en kund som ville ha en specialfärg. 125 stycken skåpbilar levererades i färgen Televerket orange, vilken kunden var kan man nog gissa sig till.

Transit nummer 1000000 var en vit 2,0l buss som gavs bort till välgörenhet och hamnade till slut i Sydafrika som skolbuss.

Fakta
Pris instegsmodel (1965):
ca 8130

Karossvarienter:
Skåpbil, buss, kombi och chassi

Motor (Bensin):
Ford Cologne 60° V4:a på 1,2l
45hk vid 4500v/min och 80Nm vid 2400v/min

Ford Cologne 60° V4:a på 1,3l
50hk vid 5000v/min och 93Nm vid 2500v/min

Ford Cologne 60° V4:a på 1,5l
60hk vid 4500v/min och 112Nm vid 2400v/min

Ford Kent Rak 4-cylindrig på 1,6l
65hk vid 5000v/min och 116Nm vid 2500v/min

Ford Cologne 60° V4:a på 1,7l
65hk vid 4500v/min och 125Nm vid 2400v/min

Ford Essex 60° V4:a på 1,7l
73hk vid 4750v/min och 135Nm vid 3000v/min

Ford Essex 60° V4:a på 1,7l
85hk vid 5000v/min och 146Nm vid 2500v/min

Ford Essex 60° V4:a på 2,0l
75hk vid 4500v/min och 137Nm vid 2750v/min

Ford Essex 60° V6:a på 3,0l
100hk vid 4650v/min och 190Nm vid 2100v/min

Motor (Diesel):
Perkins 4/99 Rak 4-cylindrig på 1,6l
42hk vid 3600v/min och 99Nm vid 2250v/min

Perkins 4/108 Rak 4-cylindrig på 1,8l
50hk vid 3600v/min och 115 vid 2250v/min

Ford York Rak 4-cylindrig på 2,4l
62hk vid 3600v/min och 130Nm vid 2750v/min

Kraftöverföring:
Manuell 4-växlad låda
Borg Warner 35 3-växlad automatväxellåda

Mått:
Längd 4425-5174mm
Bredd 1934-2057mm
Höjd 1973-2132mm

Fjädring/Hjulupphängning:
Bladfjärdrar runt om med teleskopstötdämpare, stel fram- och bakaxel

Styrning:
Vändradie 10m (Kort hjulbas) 11,2 (Lång hjulbas)

Hjul:
Slanglösa 6,5-7,5x14" däck med pressade stålfälgar

Elsystem:
12V med 43A växelströmsgenerator, minusjord (bensin), 12V med 73A växelströmsgenerator, minusjord (diesel)

Bromsar:
Hydraliska trumbromsar fram och bak med bromsservo som tillval (Senare skivbromsar fram med bromservo som standard)

Tankvolym:
42-68l

Källa:
Wikipedia
"Ford Transit: 50 Years" av Peter Lee
"The Ford Transit Story" av Giles Chapman
Ford

Postat: mån nov 16, 2015 6:58 pm
av FAQ
Transit Mk2 (1978-1986)
1979_Ford_Transit_(12082886753).jpg
Transit Mk2
Foto: Wikipedia Commons

Introduktion
Under 1974 började arbetet med Mk2 och i januari 1978 började produktionen, motorpressen fick först chansen att se och köra den medans allmänheten fick vänta till februari innan de för första gången kunde se den nya Transit.
Man bestämde sig för att behålla allt från b-stolpen och bakåt och bara koncentrera sig på fronten då man hade frågat kunderna vad de ville ha och de hade svarade med att de var nöjda med Transit Mk1 men ville ha en modernare och mer sofistikerat utseende.

Produktion
Inga större förändringar skedde vart Transit producerades, Southampton var först ut med att börja producera Mk2 medans Genk väntade ett par veckor innan de också började producera den nya skåpbilen.
Fords fabrik i Holland stängdes tyvärr i december 1981 men man hade fortfarande Turkiet som kom att få en allt större roll.

Kaross
Med svarta stötfångare och ny front såg Transit genast modernare ut, den såg nu likadan ut oavsett vilken motor man valde dessutom.
Nya, större backspeglar såg till att förbättra bakåtsikten och underlätta för föraren.
Man såg även till att krympa dörrglipor och minska användning av plåt i fronten för att göra den nya Transit mindre benägen att rosta.
Följande karossversioner fanns det att välja på, skåp, kombi, chassis för påbyggnad och buss som alla gick att få med kort eller lång hjulbas.

Dörrkombinationerna kändes igen från från Mk1, framdörrarna kunde fås med vanliga gångjärn eller skjutbara, sidodörrarna med gångjärn kunde fås till, antingen en eller en på var sida. Bak fick man välja på dubbla bakdörrarna som kunde öppnas 180 grader med eller utan bakrutor eller en hel lucka med övre gångjärn, allt som allt så kunde man välja mellan 32 olika dörrkombinationer.

Utrustning
Man kunde nu matcha dörrsidor och klädsel på stolarna, stolarna var nu mycket bekvämare att sitta i för att kunna användes längre sträckor. Man fick nu dessutom passagerarstol för en passagera som standard men kunde välja till en för 2 passagerare.
Värmesystemet var uppdaterat och man hade nu en kupéfläkt med dubbla hastigheter.
För att göra det lättare att eftermontera diverse utrustning så gjorde man extra hål för strömbrytare på instrumentpanelen som man satte täcklock över.
Instrumentbrädan fick ett modernare utseende och det användes mer plast i den.

Låsbart tanklock, strålkastarspolarmunstycken, färdskrivare, hel eller halv mellanvägg och radio var en del av det som kunde väljas till.

Drivlina & Hjulupphängning
Yorkmotorn fick glödstift för att starta lättare vid kall väderlek, tidigare hade det varit mycket besvärligt att få igång motorn och man hade fått en del kritik för detta. Man gjorde även flera ändringar för att göra den starkare och mer slitstark.

Världens första mindre, icke turboladdade dieselmotor avsedd för fordon med direktinspruting presenteras av Ford 1984, en 2,5 liters motor som var en vidarutveckling av York motorn, tack vare direktinsprutningen drog den närmare 25% mindre bränsle än föregångaren.
Tack vare att den var effektivare så kunde man utöka serviceintervallen då man inte behövde byta olja så ofta.

På bensinmotorfronten var det nästan bara nyheter, man skrotade V4:a motorn och valde istället att satsa på ett gäng radfyror som hade funnits ett tag i personbilarna men som man inte hade haft möjlighet att montera i Transit tidigare.
1,6l Kent motor som man hade börjar använda i Transit redan 1975 och som hade anor från tidigt 60-tal behövde bara anpassas för att passa i motorutrymmet på Transit Mk2, den försvann dock efter ett par år.
Pintomotorn på 1,6l och 2,0l fick lägre kompression för att kunna köras på lägre oktanhalt, annan kamaxel för att flytta max vridmoment nedåt i varvtals registret och andra förgasare tillsammans med en större kopplingslamell var ändringar som gjordes.
Det fanns även en 2,0l Pintomotor i början optimerad för lägre förbrukning med ännu lägre kompression, den hade endast 58hk jämfört med 78hk i den vanliga Pintomotorn.
Den ända motorn som behölls utan ändring var Essex V6:an som fanns kvar som tillval för utryckningsfordon, Australien fick en 4,1l rak 6:a istället för den gamla 3,3l 6:an.

En 4-växlad manuel växellåda kom som standard, man kunde välja till elektrisk överväxel för att få lite lägre varvtal på motorvägen och lägre förbrukning som följd.
Fords C3 automatväxellåda kunde väljas till Pintomotorn medans en Borg Warner 35 automat parades ihop med V6:an.

Hjulupphängeningen fick sig en ordentlig översyn och man lyckades förbättra körupplevelsen tack vare nya stötdämpare och och materialval i hjulupphängningen som dessutom slets mindre och fick längre livslängd.

Bromsarna från Mk1 användes vilket betyder skivbromsar fram och trumbromsar bak, man la dock till inspektionshål så att man lättare skulle kunna se bromsbackarna för att kolla slitage.

Man kunde nu även beställa fyrhjulsdrift till sin Transit som levererades av NAM och County, detta tillval valdes inte så ofta så att hitta en Mk2 med fyrhjulsdrift idag är sällsynt.

Valbara exteriöra färger bestod bland annat av vit, grå, röd, ljusblå, mörkblå, Ambassador Blå, Indian Röd, Rhombus Beige, Ocean Grön och Saffron Gul

Uppdatering
I oktober 1983 fick Transit en mindre uppdatering vilket resulterade i en ny plastgrill, blinkers, stötfångarhörn och bakljus med lite modernare snitt och som också fick dimljus integrerade
320px-Ford_Rettungswagen_in_Bayern.jpg
Uppdaterat frontparti
Foto: Wikipedia Commons
1980_Ford_Transit_(15082645794).jpg
Gamla bakljusen
Foto: Wikipedia Commons
320px-Ford_transit_4_h_sst.jpg
Uppdaterade bakljusen
Foto: Wikipedia Commons

Kuriosa
Dags för Supervan 2 1985 byggd i skala 7/8, baserades på LeMans bilen C100. Den hade en DFY Cosworth V8 och en topphastighet på 280km/h.
Supervan2.jpg
Supervan 2
Foto: FoMoCo
320px-Ford_C100_3.jpg
Ford C100
Foto: Wikipedia Commons

Fakta
Pris instegsmodel (1978):
ca 23750kr

Karossvarienter:
Skåpbil, buss, kombi och chassi

Motor (Bensin):
Ford Kent Rak 4-cylindrig på 1,6l
65hk vid 5000v/min och 116Nm vid 2500v/min

Ford Pinto Rak 4-cylindrig på 1,6l
65hk vid 4750v/min och 114Nm vid 2800v/min

Ford Pinto Rak 4-cylindrig på 2,0l
78hk vid 4500v/min och 146Nm vid 2800v/min

Ford Essex 60° V6:a på 3,0l
100hk vid 4650v/min och 190Nm vid 2100v/min

Motor (Diesel):
Ford York Rak 4-cylindrig på 2,4l
62hk vid 3600v/min och 134Nm vid 2500v/min

Ford DI Rak 4-cylindrig på 2,5l
68hk vid 4000v/min och 143Nm vid 2700v/min

Kraftöverföring:
4-växlad manuel växellåda med 1 elektrisk överväxel som tillval
Ford C3 3-växlad automatväxellåda
Borg Warner 35 3-växlad automatväxellåda

Mått:
Längd 4552-5412mm
Bredd 1960-2060mm
Höjd 1958-2140mm

Fjädring/Hjulupphängning:
Bladfjärdrar runt om med teleskopstötdämpare, stel fram- och bakaxel

Styrning:
Vändradie 10,4m (Kort hjulbas) 11,4 (Lång hjulbas)

Hjul:
Slanglösa 185-195x14" däck med pressade stålfälgar

Elsystem:
12V med 55A växelströmsgenerator, minusjord

Bromsar:
Hydraliska skivbromsar fram och trumbromsar bak med bromservo som standard

Tankvolym:
68l

Källa:
Wikipedia
"Ford Transit: 50 Years" av Peter Lee
"The Ford Transit Story" av Giles Chapman
Ford

Postat: mån nov 16, 2015 7:06 pm
av FAQ
Transit Mk3 (1986-1992)
1989_Ford_Transit_190_Popular_(13756998394).jpg
Transit Mk3
Foto: Wikipedia Commons

Introduktion
Om man ser Transit Mk2 som en liten uppdatering så var Mk3 (vars modelbetäckning är VE6) en nästan helt ny modell när den visades för allmänheten i januari 1986, bottenplatta och drivlinan från Mk2 fick leva vidare utan större förändringar i Triton som projektnamnet för Mk3 var men resterande gjordes om grundligt.
Designteamet i Dunton, Essex tog fram Mk3 som fick ett mycket mer modernt och aerodynamiskt utseende och det var inte bara för syns skull, man minskade ner det aerodynamiska draget från 0,43 som Mk2 hade till 0,37 i Mk3.
Man tog även ett stort steg upp i kvalitet och satsade mycket pengar på testa och förebygga problem.

Produktion
Inga större förändringar skedde vart Transit producerades, Southampton i Storbritanien och Genk i Belgien fick äran att tillverka Transit Mk3.
Man satsade mycket pengar på att höja kvaliteten på Transit och man köpte in många robotar för att hålla en jämn kvalitet på bland annat svetsningarna, detta medförde även att man lyckades underlätta monteringen med högre produktionstakter som följd.

Kaross
Fortfarande 2st hjulbaser att välja på, kort och lång, men nu kunde man även välja mellan låg, halvhög och hög takhöjd på Transit med korthjulbas eller halvhög och hög takhöjd på modeller med lång hjulbas.
Karossvarianter som gick att välja på var skåp, chassi med enkelhytt, buss och kombi och man kunde därmed få 37 olika karosskombinationer.

Man kunde inte få de främre dörrarna skjutbara längre, däremot så fick man sidodörren skjutbar istället. Dubbla bakdörrar eller hel lucka som tillval fanns forfarande kvar.

Utrustning
Skåpbilarna kom med skjutbara sidodörrar, stolar med textilklädsel, klocka, tripmätare, cigarettändare, främre och bakre stänkskydd och passagerarstol för dubbla passagerare som standard. Tillval var bland annat hjulsidor, eluppvärmd bakruta och bekläddt lastutrymme.
Buss och kombi fick dessutom lite hemtrevligare inredning och halvhögt tak.

Instrumentbräda med drag från Sierra och Scorpio var ett stort steg framåt designmässigt, man fick nu även låsbart tanklock, underhållsfritt batteri och bogseröglor fram och bak som standard.

Man fick nu även säkrare lås tack vare chubb-nycklar och lås, senare gick man över till tibbe-nycklar och lås.

Valbara färger var bland annat Cardinal Röd, Vermillion Röd, Mörkblå, Ljusblå, Grå, Vit och Saffron Gul.

Drivlina & Hjulupphängning
2,5l dieselmotorn med sina 68hk fortsatte att vara ett riktigt bra alternativ till bensinmotorn och tack vare den mer aerodynamiska formen hos Mk3 drog den nu ännu mindre diesel trots att Transit hade vuxit. 1988 fick sig motorn en liten översyn och man lyckades minska utsläppen något samtidigt som man fick någon hästkraft mer.

4st olika bensinmoter fanns att välja på 1,6l eller 2,0l pintomotor som båda hade brytarlöst tändsystem eller en 3,0l V6:a som senare bytes mot en 2,9l V6:a.
1,6l motorn kunde ej väljas till versionen med lång hjulbas då den var i klenaste laget.
Ville man ha V6:a så fanns den gamla trotjänaren 3,0l Essex fram till 1989, efter det var det 2,9l Cologne som fick ta över stafettpinnen.

Tidiga Mk3 kunde ha 4-växlad med eller utan överväxel, 5-växlad växellåda brukar finnas på alla motorer förrutom 1,6 liters bensinmotorn. 1988 byttes den gamla Typ 9 växellådan ut mot den lite hållbarare MT75 som med en speciell adapterplatta även passade pintomotorn.
Man byte även upp sig och använde den 4-växlade automatlådan A4LD istället för den gmla 3-växlade C3.

Man behöll stel framaxel på modeller som hade hög lastvikt och dubbla bakhjul fick hänga med ett tag till. På modellen med kort hjulbas fick man individuell framvagn med MacPherson fjäderben vilket förbättrade körupplevelsen och väghållning en hel del.

Även på Mk3 kunde man få fyrhjulsdrift från County, väldigt sällsynt på Mk3 också så att hitta en med fyrhjulsdrift är inte det lättaste.

Uppdatering
Inga större uppdateringar skedde under Mk3:s tid men 1988-1989 fick drivlinan sig en uppdatering dock vilket kan ställa till det när man ska leta reservdelar. Man samlade ihop alla förbättringar till 1992 när man presenterade Mk4 vilket är till det yttre väldigt lik Mk3 men har en rad förbättringar under karossen.

Kuriosa
Inför säljstarten av Mk3 gav man ut en broschyr med konceptbilar av Ford Transit Mk3 med bland annat skåpbilar, husbilar och bussar, en av dessa bilder som förställer en Mk3 pickup med Ford Sierra baklysen som drar en Ford RS200 på släp gjorde man även en prototyp av. Men efter flera tragiska dödsolyckor i grupp b förlorade detta ekipage sin charm av naturliga skäl.
transitrs200.jpg
Mk3 koncept
Foto: FoMoCo

1987 byggdes en monstertruck av Transit Mk3 som kallades "Sky High", den fick senare kaross från Mk5 och sedan Mk6.

Jaguar köpte en Transit 1989 som man testkörde den nya drivlinan som skulle sitta i deras supersportbil XJ220, med en dubbelturbo försedd V6:a på 542hk, fyrhjulsdrift och omodifierad Transitkaross som man till och med hade låtit montera takräcke på så överraskade man nog en och annan bilist under provkörningarna.

Fakta
Pris instegsmodel (1986):
ca -
Karossvarienter:
Skåpbil, buss, kombi och chassi

Motor (Bensin):
Ford Pinto Rak 4-cylindrig på 1,6l
63hk vid 4750v/min och 111Nm vid 3200v/min

Ford Pinto Rak 4-cylindrig på 2,0l
77hk vid 4500v/min och 147Nm vid 2800v/min

Ford Essex 60° V6:a på 3,0l
100hk vid 4650v/min och 190Nm vid 2100v/min

Ford Cologne 60° V6:a på 2,9l
100hk vid 4650v/min och 190Nm vid 2100v/min

Motor (Diesel):
Ford DI Rak 4-cylindrig på 2,5l
68hk vid 4000v/min och 143Nm vid 2700v/min

Kraftöverföring:
4-växlad manuel växellåda med 1 elektrisk överväxel som tillval
Ford Typ 9 5-växlad manuel växellåda
Ford MT75 5-växlad manuell växellåda
Ford C3 3-växlad automatväxellåda
Ford A4LD 4-växlad automatväxellåda
Borg Warner 35 3-växlad automatväxellåda

Mått:
Längd 4605-5357mm
Bredd 1938-1971mm
Höjd 2022-2588mm

Fjädring/Hjulupphängning:
Kort hjulbas: Bladfjädrar med teleskopstötdämpare bak och MacPherson fjäderben fram, stel bakaxel och delad framaxel
Lång hjulbas: Bladfjärdrar runt om med teleskopstötdämpare, stel fram- och bakaxel

Styrning:
Vändradie 11,2m (Kort hjulbas) 12,4 (Lång hjulbas)

Hjul:
Slanglösa 185 R14 eller 195 R14 däck med pressade 14" stålfälgar

Elsystem:
12V med 55A växelströmsgenerator, minusjord

Bromsar:
Hydraliska skivbromsar fram och trumbromsar bak med bromservo som standard

Tankvolym:
68l

Källa:
Wikipedia
"Ford Transit: 50 Years" av Peter Lee
"The Ford Transit Story" av Giles Chapman
Ford

Postat: mån nov 16, 2015 7:13 pm
av FAQ
Transit Mk4 (1992-1994)
640px-Ford_transit_5_v_sst.jpg
Transit Mk4
Foto: Wikipedia Commons

Introduktion
Ford Transit Mk4 fick modellbetäckningen VE64 och trots att den nästan ser identisk ut med Mk3 så gjordes så pass stora strukturela ändringar från b-stolpen och bakåt att man nu kunde ha enkla bakhjul även på den tyngst lastande Transit och krocksäkerheten fick sig ett ordentligt lyft.
Inte nog med det, förarutrymmet, fronten och motorutbudet fick sig en uppdatering också och allt detta utan att de flesta kunde se någon skillnad mellan Mk3 och Mk4.

Produktion
Tillverkningen fortsatte som vanligt i Southampton, Storbritanien och Genk, Belgien.
Mycket energi lades på att få upp kvaliten och tillverkningstakten för att klara av den stora efterfrågan.

Kaross
2st hjulbaser att välja på, kort och lång, man kunde välja mellan låg, halvhög och hög takhöjd på Transit med korthjulbas eller halvhög och hög takhöjd på modeller med lång hjulbas, precis som förut med andra ord. Skillnaden nu var att överhänget bak på modellen med lång hjulbas var mycket mindre än på Mk3.
FordTransit2013n3.jpg
Lång hjulbas Mk3
Foto: Wikipedia Commons
320px-Københavns_Kommune_mobile_fixerum.jpg
Lång hjulbas Mk4
Foto: Wikipedia Commons

Karossvarianter som gick att välja på var fortfarande skåp, chassi med enkelhytt eller dubbelhytt, buss och kombi.

Annars var den synliga skillnaden på Mk4 jämfört med Mk3 fronten, man fick lite rundande hörn på strålkastarna, motorhuv och grill gjordes om för att passa dem nya strålkastarna.
1989_Ford_Transit_2.5_100_D_(15525123050).jpg
Mk3 fronten
Foto: Wikipedia Commons
1994_Ford_Transit_2.5_D_GL_Automatic_(13646420144).jpg
Mk4 fronten
Foto: Wikipedia Commons

Utrustning
Inga större förändringar invändigt, instrumentbrädan fick en mörkare nyans av grått och annat mönster på sätena kostade man även på.
En nyhet dock var att man nu kunde välja till eluppvärmd framruta, eller QuickClear som det heter på fordspråk, och servostyrning.

Valbara färger var bland annat Diamond White, Apollo Red, Enzian Blue, Bavaria Blue, Spanish Red, och Saffron Yellow. Mettaliclack gick det nu att välja, Polar Silver, Titan Grey, College Blue och Opal Blue var en del av kulörerna.

Drivlina & Hjulupphängning
2,5l dieseln var fortfarande den enda dieselmotorn som erbjöds, men i flera olika varianter för att passa allas behov.
Man kunde välja mellan 70 hästars versionen med sin Lucas dieselpump som kunde fås med eller utan partikelfilter, 80 hästarsversion med sin Bosch dieselpump och en turbodiesel på 100hk som med sin Lucaspump och elektroniska styrdon hjälpte till att hålla utsläppen i shakt.

På bensinsidan fann man en 2,0 liters pinto, fanns både med förgasare och elektronisk styrd bränsleinsprutning som då hade katalysator.

Fanns 2st växellådor att välja på, Mt75 manuel växellåda och A4LD automatväxellåda.

Nu fick alla versioner, oavsett kort eller lång hjulbas, MacPherson hjulupphängning fram och bak hittade man naturligtvis en stel bakaxel med bladfjädrar.

Bromsarna fick sig en översyns och man fick ventilerade bromsskivor fram, låsningsfria bromsar (ABS) fanns nu som tillval.

Uppdatering
Mk4 korta produktionslängd gjorde att inga större uppdateringar gjordes innan man släppte Mk5 1994.

Kuriosa
I Top Gear säsong 8, avsnitt 8, så kör Jeremy Clarkson en 1993 års Ford Transit mot sina kollegor som kör andra skåpbilar och, tyvärr, förlorar trots fantasifulla tilltag.

1992 kunde Southampton i Storbritanien fira 1000000 byggda Transit, ett par år senare, 1994, kunde Ford fira att man byggt totalt 3000000 Transit.

Ford investerade 300 miljoner pund i Mk4 projektet

Fakta
Pris instegsmodel (1992):
ca 157000kr

Karossvarienter:
Skåpbil, buss, kombi och chassi

Motor (Bensin):
Ford Pinto på 2,0l
-hk vid -v/min och -Nm vid -v/min

Ford Pinto EFI på 2,0l
98hk vid -v/min och 153Nm vid 2500v/min

Motor (Diesel):
Ford DI Rak 4-cylindrig på 2,5l
70hk vid -v/min och Nm vid v/min

Ford DI Rak 4-cylindrig på 2,5l
80hk vid -v/min och 168Nm vid 2500v/min

Ford DI Turbo Rak 4-cylindrig på 2,5l
100hk vid -v/min och 224Nm vid v/min

Kraftöverföring:
Ford MT75 5-växlad manuell växellåda
Ford A4LD 4-växlad automatväxellåda

Mått:
Längd 4616--mm
Bredd 1972--mm
Höjd 1978--mm

Fjädring/Hjulupphängning:
Bladfjädrar med teleskopstötdämpare bak och MacPherson fjäderben fram, stel bakaxel och delad framaxel

Styrning:
Vändradie 11,2m (Kort hjulbas) 12,4 (Lång hjulbas)

Hjul:
Slanglösa 185 R14 eller 195 R14 däck med pressade 14" stålfälgar

Elsystem:
12V med 55A växelströmsgenerator, minusjord

Bromsar:
Hydraliska skivbromsar fram och trumbromsar bak med bromservo som standard och låsningsfria bromsar (ABS) som tillval

Tankvolym:
68l

Källa:
Wikipedia
"Ford Transit: 50 Years" av Peter Lee
"The Ford Transit Story" av Giles Chapman
Ford

Postat: mån nov 16, 2015 7:21 pm
av FAQ
Transit Mk5 (1994-2000)
1998_Ford_Transit_Flareside_Automatic_(13918692687).jpg
Transit Mk5
Foto: Wikipedia Commons

Introduktion
Någon månad efter att man tillverkat den 3000000:e Ford Transit så började man tillverka Transit Mk5 som fick modelbeteckningen VE83, likheterna med Mk3 och 4 var stora och man kan se Mk5 som en uppdaterad och förbättrad Mk4.
Men ingen blev nog besviken på dem förbättringarna som genomfördes, nya motorer och en modernare interiör med väsentligt förbättrad ljudisolering såg till att hålla liv i modellen ett tag till.
Man fick nu även bekanta sig med Tourneo, vilket var en lite lyxigare bussvarienten av Transit som nu alltså hade fått ett eget namn.

Produktion
På tillverkningensfronten hände det grejor, Storbritanien och Belgien fanns såklart kvar, då man nu även började tillverka Transit i Ryssland, Turkiet, Kina och Vietnam som kom att tillverka Mk5 fram till 2003.

Kaross
Fortfarande 2st hjulbaser att välja på, kort och lång, och låg, halvhög och hög takhöjd på Transit med korthjulbas eller halvhög och hög takhöjd på modeller med lång hjulbas.
Ville man ha extra stort lastutrymme på sin Transit med lång hjulbas valde man en förlängd version som dessutom kunde kombineras med den höga takhöjden vilket gjorde lastutrymmet enormt.
320px-Ford_transit_6_h_sst.jpg
Lång hjulbas, ingen förlängning
Foto: Wikipedia Commons
320px-Jersey_general_election_2011_38.jpg
Lång hjulbas, förlängd
Foto: Wikipedia Commons

Utseendemässigt fick man en ny grill som man nu placerade fordemblemet på istället för motorhuven och längst bak placerade man svarta ventilationsgaller.

Utrustning
Man tog ett stort steg upp utrustningsmässigt som nu började närma sig vanliga personbilar, det mest iögonfallande var den nya instrumentbrädan som hämtade sin design från den helt nya Ford Mondeo.
Ett dubbelt så effektivt värmepaket kombinerat med det extra tillvalet luftkonditionering såg till att kupen alltid var rätt tempererad medans elektriskt manövrerade fönsterhissar och sidobackspeglar var en extra lyx som man kunde kosta på sig. Sidobackspeglarna hade nu även fått en extra spegel för att ta bort döda vinkeln och öka synfälltet.

Allt denna lyx skyddades med hjälp av en startspärr (PATS) och det fanns även ett larm som extra tillval. Stereoapparaten var utrustad med radiokod och man kunde dessutom välja bort glasrutor på bakdörrarna för att försvåra för tjuven att ta sig in i lastutrymmet.

För att färdas säkrare så fick man nu 3-punktsbälten på alla sittplatser fram (och senare bak) som standard, krockudde på förar och passageraplats var dock tillval.

Andra tillval som man kunde köpa till var bland annat en bakre lufkonditionering, cd-spelare, mellanvägg med eller utan glas, taklampor, centrallås, självjusterande strålkastare med spolning, eluppvärmd fram- och bakruta, beklät lastutrymme, eluppvärmda framstolar, varvräknare, hel baklucka med eller utan torkare, dubbla batterier, antispin, bakre fotstöd, diff broms och hel golvmatta i gummi.

Drivlina & Hjulupphängning
Det hände en del på motorfronten då man fick strängare avgaskrav, man hade fortfarande kvar den gamla 2,5l dieseln som nu hade 70 eller 76hk i grundutförandet och 85, 100 eller 115hk med turbo.

DOHC motorn från Sierran letade sig in under huven och ersatte Pinto som bensinmotor, den fick sig lite uppdateringar för att passa Transit bättre och öka på hållbarheten som det var lite si och så med.
V6:an gick inte längre att välja som tillval men med lite jobb så går det att eftermontera om man har lust.

Man hade kvar samma växellådor från Mk4 vilket betyder MT75, som är den 5-växlade manuella växellådan, och A4LD, som är en 4-växlad automatväxelåda.
På 70 och 76hk motorn kunde man dessutom välja till en automatisk koppling till sin MT75 låda så att man inte hade någon kopplingspedal utan kopplingen skötes automatiskt av en styrbox.

Uppdatering
Inga uppdatering av större vikt, man hade kommit så långt man kunde med denna kaross och en helt ny Transit väntade runt hörnet...

Kuriosa
Supervan III var Supervan II med nya karossen och en 3,5l F1 motor, finns nu på Ford Heritage Collection men nu sitter det en uppskrämd 2,9l 24V Cosworth V6:a från Ford Scorpio då man var tvungen att lämna tillbaka F1-motorn.
Supervan3.jpg
Supervan 3
Foto: FoMoCo

Hela 89% av Transit Mk5 går att återvinna, väldigt hög siffra för sin tid.

Fakta
Pris instegsmodel (1994):
ca 186900

Karossvarienter:
Skåp, flak, buss, kombi och chassi

Motor (Bensin):
Ford DOHC EFI på 2,0l
115hk vid -v/min och 153Nm vid 2500v/min

Motor (Diesel):
Ford DI Rak 4-cylindrig på 2,5l
70hk vid -v/min och Nm vid v/min

Ford DI Rak 4-cylindrig på 2,5l
76hk vid -v/min och 168Nm vid 2500v/min

Ford DI Turbo Rak 4-cylindrig på 2,5l
85hk vid -v/min och 224Nm vid v/min

Ford DI Turbo Rak 4-cylindrig på 2,5l
100hk vid -v/min och 224Nm vid v/min

Ford DI Turbo Rak 4-cylindrig på 2,5l
115hk vid -v/min och 224Nm vid v/min

Kraftöverföring:
Ford MT75 5-växlad manuell växellåda
Ford A4LD 4-växlad automatväxellåda

Mått:
Längd 4616-mm
Bredd 1972-mm
Höjd 1964-2601mm

Fjädring/Hjulupphängning:
Bladfjädrar med teleskopstötdämpare bak och MacPherson fjäderben fram, stel bakaxel och delad framaxel

Styrning:
Vändradie 11,2m (Kort hjulbas) 12,4 (Lång hjulbas)

Hjul:
Slanglösa 185 R14 eller 195 R14 däck med pressade 14" stålfälgar

Elsystem:
12V med 55A växelströmsgenerator, minusjord

Bromsar:
Hydraliska skivbromsar fram och trumbromsar bak med bromservo som standard och låsningsfria bromsar (ABS) som tillval

Tankvolym:
68l

Källa:
Wikipedia
"Ford Transit: 50 Years" av Peter Lee
"The Ford Transit Story" av Giles Chapman
Ford

Postat: mån nov 16, 2015 7:29 pm
av FAQ
Transit Mk6 (2000-2006)
640px-Ford_Transit_front_20071231.jpg
Transit Mk6
Foto: Wikipedia Commons

Introduktion
Transit och Tourneo Mk6, ett projekt som började redan 1993, kunde visas upp för allmänheten i mars 2000 även fast förseriebilarna hade funnits sedan februari. Detta var en helt ny Transit, både kaross- och motormässigt, som inte hade något gemensamt med föregångarna förutom namnet.
Och för första gången kunde man nu få sin Transit framhjulsdriven (modelbetäckning V185) men det fanns också en bakhjulsdriven version (modelbetäckning V184), detta tack vare att man inte kunde bestämma sig för om man skulle ha den ena eller den andra så erbjöd man båda.
Mk6 blev framtagen i USA med hjälp av ingenjörer från Storbritanien, till deras hjälp hade dem den senaste utrustningen för att kunna ta fram den mest avancerade Transit hittills.

Produktion
Produktionen skedde i Southampton och, fram till 2002, Genk som när den nya fabriken i Kocaeli Turkiet bleb klar slutade tillverka Transit.
Vietnam, Ryssland och Kina täckte upp för sina hemmamarknader och bidrog till tillverkningen av Transit.

Kaross
Man fick nu ännu ett alternativ att välja på när det gick att få Transit framhjulsdriven, ett alternativ som man tog tillvara på att visa upp för pressen under en uppvisning av Mk6 2000 då man körde in en bakhjulsdriven Transit och inför publik bytte ut drivlinan till den framhjulsdrivna på 20 minuter.
Som om detta inte var nog kunde man välja ännu en längd på hjulbasen, mellan. Så kort, mellan eller lång hjulbas, den långa hjulbasen gick att få med förlängd bakdel dessutom.
Den framhjulsdrivna version begåvades med ett 14cm lägre golv bak eftersom man inte behöver göra så stor plats för bakaxeln och underlättar vid i och urlastning av gods.
Fortfarande bara 3 takhöjder, den låga gick bara att få på kort hjulbas som inte kunde fås med hög takhöjd, annars gick att kombinera fritt.
Skåp, flak, buss, kombi och chassi var de olika modellerna som erbjöds, en Transit för alla ändamål som vanligt.

Som resten av fordfamiljen under denna tidpunkt så fick Transiten och Tourneon formspråket "New Edge" och med ett brett kaross-, motor- och drivlineutbud blev Transiten årets skåpbil då man vann "International Van of the Year" 2001.

Trots att den bakhjulsdrivna hade en rakställd motor och den framhjulsdrivna modellen hade en tvärställd motor så var 95% av delarna gemensamma mellan dem två.

Utrustning
Instrumentpanelen omarbetades och fick en lite modernare form men är ganska lik Mk5:s instrumentpanel trots allt.

Standardutrustningen bestod i bland annat krockkudde på förarplatsen, servostyrning, självjusterande strålkastare, kassettbandspelare, hel golvmatta i gummi, belysning i lastutrymmet, varvräknare, tygklädsel, 6-vägs justerbar förarstol, passagerarsäte för 2 passagerare och nu fick man solskydd som gick att vika åt sidan dessutom.

Utrusningslistan var lång och man kunde bland annat välja på följande utrustning, larm, luftkonditionering, eluppvärmd framruta, elektriskt justerbara sidospeglar med uppvärmning, tonade rutor, passagerarstol för en passagerare, krockkudde på passagerarplatsen, antispin, fjärrstyrt centrallås, sidolister i plast, stänkskydd fram och bak, dragkrok, elektriska fönsterhissar, dimljus fram, 3:e bromsljus, cd-spelare, extra batteri, vinylklädsel och metalliklack.

Nu fick även Transit ägare bekanta sig med den trevliga funktionen att man öppnar motorhuven med nyckel på utsidan för att göra det svårare för tjuvar att ta sig in i motorutrymmet, tyvärr så sitter låset utan något skydd så i dagens läge går det inte lika lätt att öppna motorhuven som när den en gång lämnade fabriken.

Man kunde välja på följande solida färger Colorado Red, Diamond White, Dark Blue, Dark True Blue, Saffron Yellow och ett par till, gick som vanligt bra att speciellbeställa sin Transit med en annan färg.
Metalliklacker bestod i bland annat Moondust Silver, Pepper Red och Medium Steel Blue.

Drivlina & Hjulupphängning
Dem nya dieselmoterer framtagna till den nya Mondeo användes till Transit Mk6, Puma eller Duratorq som motorn kallas kom i 2,0l utförandet när den placeredes i den framhjulsdrivna versionen och 2,4l på den bakhjulsdrivna versionen.
Man använder sig av Bosch VP30 och VP44 dieselpumpar på TDDi (Turbo Diesel Direct injection) modellerna som kan drabbas av både mekaniska och elektriska problem, men det finns gott om platser som reparerar pumparna och det finns även en mekanisk ersättningspump att stoppa dit.
Efter 2002 så gick det även att få "Common Rail" teknik på Duratorq motorerna och man använder sig av en Delphi pump och spridare, dessa modeller kallas för TDCi (Turbo Diesel Commonrail injection) , och fungerar bättre men man kan få problem med spridarna som tack vare deras höga precision måste kodas in i styrsystemet för att fungera optimalt.
2,0l motorn kom med 75, 85 eller 100hk i TDDi form och 125hk i TDCi form medans 2,4l motorn kom med 75, 90, 115, 120 eller 125hk i TDDi form och 137hk i TDCi form och speciellt motorerna med den lägre effekten svarar bra på chippning.

En bensinmotor erbjöds också, dock bara på den bakhjulsdrivna versionen. Det är 2,3l motorn som används flitigt i Fords övriga modellutbud också.

Man använde sig av den 5-växlade VXT75 växellådan på den framhjulsdrivna versionen, MT75 på den bakhjulsdrivna som kunde fås med automatisk växling och koppling och på 137hk TDCi motorn så fick man en 6-växlad MT82 manuel växellåda.
Trots att växelväljaren var vajerstyrd så var växelväljaren fortfarande placerad på golvet.

Man fick låsningsfria bromsar som standard, skivbromsar fram och trumbromsar bak såg till att få ner farten på ekipaget.

Inga revolutionerande saker skedde på hjulupphängningssidan, bladfjädrar bak med stela bakaxlar och MacPherson fjäderben fram.

Uppdatering
Det skedde lite efter ett par år, vissa lite mindre och andra lite större.
2002 bytte man ut dörremblemen på dieselversionerna, innan stod det Transit medans man nu ersatte det med hästkrafter följt av typ (100 330 etc).
2003 fick ny digital instrumentering med digital tripmätare.

Kuriosa
En tidigt 2000 års Transit byggdes om av rallyteamet med en trimmad 2,4l Duratorqmotor på 165hk och 410Nm. Den gjorde 0-100km/h på mindre än 8s och hade en topphastighet på 210km/h.
Den fick bur, vinge, skalstolar, brandsläcksystem, och dataloggning för att säkerställa säkerheten för föraren och passageraren.
Med ett annat avgassystem, sänkt fjädring och uppgradrade bromsar samt samma Martinifoliering som resten av rallyteamets bilar så var Ford Rally Transit allt annat än diskret.

2005 i programet Top Gear fick man se Sabine Schmitz i en Transit Mk6 försöka slå Jeremy Clarksons tid på Nurburgring satt i en Jaguar S-Type, hon lyckas så när på ett par sekunder.

Den gamla Transit Mk3 monstertrucken som kallades "Sky High" fick en ny kaross från Mk6 och kallades för "Big Jen".

Fakta
Pris instegsmodel (2001):
ca 179500

Karossvarienter:
Skåpbil, flak, buss, kombi och chassi

Motor (Bensin):
Ford DOHC-16V EFi på 2,3l
145hk vid 5300v/min och 185Nm vid 2500v/min

Motor (Diesel):
Duratorq Rak 4-cylindrig på 2,0l
75hk vid 3300v/min och 180Nm vid 2250v/min

Duratorq Rak 4-cylindrig på 2,0l
85hk vid 4000v/min och 230Nm vid 2000v/min

Duratorq Rak 4-cylindrig på 2,0l
100hk vid 4000v/min och 250Nm vid 2000v/min

Duratorq Rak 4-cylindrig på 2,0l
125hk vid 3800v/min och 285Nm vid 1500v/min

Duratorq Rak 4-cylindrig på 2,4l
75hk vid 3500v/min och Nm vid v/min

Duratorq Rak 4-cylindrig på 2,4l
90hk vid 4000v/min och 220Nm vid 1800v/min

Duratorq Rak 4-cylindrig på 2,4l
115hk vid 3800v/min och 285Nm vid 2300v/min

Duratorq Rak 4-cylindrig på 2,4l
120hk vid 4000v/min och Nm vid v/min

Duratorq Rak 4-cylindrig på 2,4l
125hk vid 3800v/min och 285Nm vid 2300v/min

Duratorq Rak 4-cylindrig på 2,4l
137hk vid 3500v/min och 375Nm vid 1900v/min

Kraftöverföring:
Ford VXT75 5-växlad manuell växellåda
Ford MT75 5-växlad manuell växellåda
Ford MT82 6-växlad manuell växellåda

Mått:
Längd 4834-6356mm
Bredd 1974mm (2360mm med backspeglar)
Höjd 1970-2587mm

Fjädring/Hjulupphängning:
Bladfjädrar med teleskopstötdämpare bak och MacPherson fjäderben fram, stel bakaxel och delad framaxel

Styrning:
Vändradie 10,8m (Kort hjulbas) 11,9m (Mellanlång hjulbas) 13,3m (Lång hjulbas)

Hjul:
5,5x15" pressade stålfälgar och 195/70R 15C däck (framhjulsdrivna modeller)
5,5x16" pressade stålfälgar och 175/75R, 185/75R, 205/75R eller 215/75R 16C däck (bakhjulsdrivna modeller)

Elsystem:
12V med 115A växelströmsgenerator, minusjord (bensin), 12V med 105A växelströmsgenerator, minusjord (diesel)

Bromsar:
2-krets hydraliskt med skivbromsar fram och trumbromsar bak med bromsservo och låsningsfria bromsar (ABS) som standard

Tankvolym:
80l (100l som tillval på bakhjulsdrivna modelen)

Källa:
Wikipedia
"Ford Transit: 50 Years" av Peter Lee
"The Ford Transit Story" av Giles Chapman
Ford

Postat: mån nov 16, 2015 7:37 pm
av FAQ
Transit Mk7 (2006-2014)
632px-Ford_Transit_Sport.JPG
Transit Mk7
Foto: Wikipedia Commons

Introduktion
Det var inte bara kosmetiska uppdateringar så som ny front, bakljus och instrumentpanel som kom 2006, även elektronik och motorutbudet tog ett steg upp och man blev årets skåpbil även 2007.
Precis som föregående upplaga av transiten gick det att få transiten som både bakhjulsdriven (V348) och framhjulsdriven (V347), en 4-hjulsdriven version erbjöds dessutom efter ett tag.
320px-Ford_Transit_rear_20071231.jpg
Gamla baklysen
Foto: Wikipedia Commons
320px-2006-2011_Ford_Transit_(VM)_140_T330_van_(2011-11-18)_02.jpg
Nya baklysen
Foto: Wikipedia Commons

Produktion
Tillverking skedde i den toppmoderna fabriken i Turkiet och som vanligt Storbritanien, men efter 2011 gjordes färre varianter i Storbritanien och den 26 juli 2013 rullade den sista Transit ut från Southampton.

Kaross
Inga ändringar skedde på karossvarianter som gick att välja på. 3st hjulbaser att välja mellan, kort, mellan eller lång och den långa hjulbasen gick att få med förlängd bakdel.
3 takhöjder, den låga gick bara att få på kort (som inte kunde fås med hög takhöjd) och mellan hjulbasen, annars gick att kombinera fritt.
Skåp, flak, buss, kombi och chassi var de olika modellerna som erbjöds, en Transit för alla ändamål som vanligt.

Utrustning
Transit Mk7 fick en mycket modernare instrumentbräda som influerades av fords personbilar, man flyttade dessutom upp växellspaken från golvet till instrumentbrädan och man fick mindre lastbilskänsla över det hela.
Intrumentbrädan fick nu även fler fack som man kunde förvara sina saker i, allt för att underlätta vardagen för föraren.

En rad funktioner som fick Mk7 att ta ett rejält kliv upp från Mk6 var bland annat självladdande fjärrkontroll till centrallåset, regnsensor till vindrutetorkaren, farthållare, fotsteg i den främre stötfångaren gör det lättare att göra rent eller skrapa vindrutan, navigator, handsfree, på modeller med bakrutetorkare aktiveras dem samtidigt som man lägger i backväxeln.
Extrautrustningen innefattade bland annat krockkudde på passagerarplasten fram (krockkudde på förarplasen var standard) luftkonditionering, läderratt, mp3-spelare, elmanövrerade och uppvärmda backspeglar, tonade rutor, eluppvärmd framruta (QuickClear), lackerad grill, metalliclack, elfönsterhissar fram och larm (startspärr och stöldskydd standard)

Alla modeller fick nu dubbla batterier, det ena batteriet kopplas bort om motorn ej är igång för att spara det och se till att det alltid finns tillräckligt med ström för att starta motorn.

Följande solida färger är en del dem som det gick att välja mellan Saffron Yellow, Colorado Red, Dark True Blue och Frozen White, metalliclacker var Moondust Silver, Pepper Red, Blue Ambition, Sublime, Magnum Grey och Tonic.

En SportsVan dök upp i mitten på 2006 och den hade 18" lättmetalfälgar med 235/45 R 18 däck, kjolpaket, ränder över motorhuv och främre stötfångaren, sidolister, dubbla avgaspipor, färddator, farthållare, luftkonditionering och en Duratorq TDCi 140hk motor.

Drivlina & Hjulupphängning
Den gamla 2,0 liters TDCi dieselmotor växte nu till 2,2 liter och man använde sig av common-rail teknik på alla motorer.
2,2l motorn kom i följande tappningar, 85hk, 110hk, 115hk, 130hk och 140hk beroende på modell och år medans 2,4l maskinen lämnade 110hk, 115hk eller 130hk.
Vissa marknader fick även en 5-cylindrig 3,2l diesel på 200hk och 470Nm till dem största skåpbilarna.

En ny bensin 4:an på 2,3l presenterades och man fick ett par newtonmeter mer i vrid på köpet.

Nyheten 4-hjulsdrift gick att få med 2,4l TDCi 140hk motorn och om fordonet var utrustad enkla bakhjul och inte dubbla, till det fick man dessutom en 6-växlad manuell växellåda.

CANbus gjorde det möjligt med elektronisk stabilitetsreglering (ESP) och ROM som såg till att förhindra rundslagning av fordonet.

Mk7 fick skivbromsar bak istället för trumbromsar som på Mk6, ABS antispin nödbromsservo, ser till att man bromsar maximalt vid en nödsituation

På växellådsfronten kunde fick man en 5 eller 6-växlad durashift manuell växellåda beroende på vilken motor man valde. Efter 2008 gjorde man sig av med den 5-växlade lådan och man kunde nu bara få den 6-växlade.

Uppdatering
2008 fick man ett nytt cPDF partikelfilter för att rena avgaserna bättre vid lägre temperatur som man har vid normal körning.

Kuriosa
För att fira att man blivit årets skåpbil 2007 byggde man en Transit XXL, det var en förlängd Transit som var hela 7,4m lång och hade tv-spelskonsol och 7st läderklädda passagerarstolar med tvskärmar.

2011 visade Ford upp Transit SuperSportsVan (SSV), en Transit med kort hjulbas som man hade skohornat ner den största motorn tillgänglig nämligen 3,2l stora 5-cylindriga dieselmotorn med 200hk och 470Nm!
Transit SSV.jpg
Transit SSV
Foto: FoMoCo

I Portugal har dem en egen racingserie med Ford Transit, dem är i stort sett helt standard förutom att dem är rensade invändigt från allt onödigt (för bankörning) och man har fått 40hk till utöver dem 140hk som finns från början.
ford-transit-trophy-jarama.jpg
Ford Transit Trophy
Foto: Autobild.es

Fakta
Pris instegsmodel (2006):
ca 216900

Karossvarienter:
Skåpbil, flak, buss, kombi och chassi

Motor (Bensin):
Ford DOHC-16V EFi på 2,3l
145hk vid 5250v/min och 210Nm vid 3850v/min

Motor (Diesel):
Duratorq Rak 4-cylindrig på 2,2l
85hk vid 3500v/min och 250Nm vid 1500v/min

Duratorq Rak 4-cylindrig på 2,2l
110hk vid 3500v/min och 285Nm vid 1750v/min

Duratorq Rak 4-cylindrig på 2,2l
115hk vid 3500v/min och 300Nm vid 1800v/min

Duratorq Rak 4-cylindrig på 2,2l
130hk vid 3500v/min och 310Nm vid 1600v/min

Duratorq Rak 4-cylindrig på 2,2l
140hk vid 3500v/min och 350Nm vid 1800v/min

Duratorq Rak 4-cylindrig på 2,4l
110hk vid 3500v/min och 285Nm vid 1600v/min

Duratorq Rak 4-cylindrig på 2,4l
115hk vid 3500v/min och 310Nm vid 1750v/min

Duratorq Rak 4-cylindrig på 2,4l
140hk vid 3500v/min och 375Nm vid 2000v/min

Duratorq Rak 4-cylindrig på 3,2l
200hk vid 3500v/min och 470Nm vid 1700v/min

Kraftöverföring:
Ford Durashift 5-växlad manuell växellåda
Ford Durashift 6-växlad manuell växellåda

Mått:
Längd 4863-6474mm
Bredd 1974-2084mm (2374-2492mm med backspeglar)
Höjd 1997-2629mm

Fjädring/Hjulupphängning:
Bladfjädrar med teleskopstötdämpare bak och MacPherson fjäderben fram, stel bakaxel och delad framaxel

Styrning:
Vändradie 10,8m (Kort hjulbas) 11,9m (Mellanlång hjulbas) 13,3m (Lång hjulbas)

Hjul:
5,5x15" pressade stålfälgar och 195/70R 15C däck (framhjulsdrivna modeller)
5,5x16" pressade stålfälgar och 175/75R, 185/75R, 205/75R eller 215/75R 16C däck (bakhjulsdrivna modeller)

Elsystem:
12V med 115A växelströmsgenerator, minusjord (bensin), 12V med 105A växelströmsgenerator, minusjord (diesel)

Bromsar:
2-krets hydraliskt med skivbromsar fram och bak med bromsservo och låsningsfria bromsar (ABS) som standard

Tankvolym:
80l (100l som tillval på bakhjulsdrivna modelen)

Källa:
Wikipedia
"Ford Transit: 50 Years" av Peter Lee
Ford

Postat: mån nov 16, 2015 7:43 pm
av FAQ
Transit Mk8 (2014-)
2014_Ford_Transit_(VO)_350E_van_(2015-06-03)_01.jpg
Transit Mk8
Foto: Wikipedia Commons

Introduktion
2014 var det dags för Transit Mk8 (V363) att presenteras, den kom som framhjulsdriven, bakhjulsdriven och med fyrhjulsdrift, precis som Mk7 men växte på alla längder och bredder för att kunna konkurerra med dem lite större konkurenterna.
Nu hade man dock ingen Tourneo modell utan man lät bussmodellen heta Transit också.

Produktion
Transit som säljs i Europa tillverkas i Kocaeli Turkiet och för den amerikanska marknaden sker i tillverkningen i en av världens största bilfabriken som ligger Claycomo, Missouri.

Karosser
Finns 3st längder och 2st hjulbaser att välja på, man hoppar över kort (L1) och har mellan (L2), lång (L3) och lång extra förlängd (L4) att välja på, med höjden så saknas låg (H1) men mellanhögt (H2) och högt (H3) tak är det som finns att välja på.
Skåp sittplatser för 2-3 personer, skåp med dubbelhytt för upp till 6-7 personer, flak, kombi sittplatser för 8-9 personer, buss sittplatser för 11-18 personer, och chassi

Utrustning
Tack vare mer elektronik så kunde man erbjuda fler finesser och säkerhetsfunktioner i Transit så som adaptiv farthållare som automatiskt håller avståndet till framförvarande bil, kurvtagningsreglering, antispinnsystem, backstartshjälp, antikrängningssystem, lastövervakning, nödbromsservo, nödbromsvarning, krängningsstabilisering, körfältsvakt som gör dig påmind med vibrartioner i ratten om man oavsiktligen glider över ett körfält, vridmomentfördelning och förarvakenhetssystem som känner av hur trött föraren är och varnar när förararens uppmärksamhetsnivå sjunker för långt.

Finns även flera säkerhetssystem som hjälper till om olyckan skulle vara framme så som krockuddar på förar och passagerarplatsen, krockskyddsgardiner och ett system som ringer upp SOS vid en olycka.

Listan på hjälpmedel är också lång, ytterbackspeglar med dödavinkelnövervakning som är elmanövrerade, färddator, strålkastare med fördröjd släckning, justerbar ratt, integrerat fotsteg i bakre stötfångaren,elfönsterhissar fram, eluppvärmd vindruta, centrallås med fjärrkontroll och spolarvätskegivare, dessutom finns det tillval så som parkeringssensorer fram och bak, backkamera, dimstrålkastare, elektrisk infällbara backspeglar, vinrutetorkare med regngivare och kurvljus ser till att förhöja upplevelesen lite.
Tillbehörslitsan innehåller bland annat takräcke, bakre stege, dragkrok, vindavisare och aluminiumfälgar.

Följande solida lacker finns tillgängliga Frozen White, Race Red, Blazer Blue och metallic lacker Tectonic Silver, Stratosphere, Moondust Silver, Deep Impact Blue, Magnetic, Lunar Sky och Panther Black. Sen finns det ytterligare 140 SVO kulörer att välja mellan om man inte skulle hitta någon som passar i standardsortimentet.

Drivlina & Hjulupphängning
Finns bara diselmotorer att välja på och det är den gamla trotjänaren 2,2l Duratorq TDCi motorn på 100hk och 350Nm eller 125hk och 350Nm eller 155hk 385Nm.
I Sverige så kan man inte få den fram- eller bakhjulsdrivna versionen med 100hk utan det är bara Transit med chassi som kan fås med den motorn.
ECOnetic tillvalet förbättrar bränsleekonomin och minskar utsläppen med Start-Stopp, regenerativ laddning som ednast laddar vid behov, växlingsindikeringslampa, valbar 110km/h begränsare (bränsleförbrukningen stiger ju som bekant vid högre hastigheter) och accelerationsreglering som förhindrar överdriven acceleration när bilen är olastad.

I Europa har man bara en 6-växlad manuell växellåda (eller 2 då det skiljer mellan fram- och bakhjulsdrift), i USA så är det tvärt om såklart och dem har bara en 6-växlad automatväxellåda som alternativ.

Kuriosa
I Nordamerika ersatte Transit E-Serien som hade funnits i nästan 40 år, arbetet med att ta fram Transit Mk8 gjordes i samarbete mellan Ford Europa och Ford Nordamerika och det föll sig naturligt att Transit skulle bli ersättare till E-Serien. Det blev därmed den första Transit som officielt såldes i Nordamerika.
I USA använder man sig av lite andra motorer, en rak 5-cylindrig 3,2l dieselmotor på 185hk och 2st V6 bensinmotorer en på 3,5l och 310hk samt en på 3,7l på 275hk.

Galpin Auto Sports byggde tillsammans med Ford "The Skyliner Concept", en lyxbil som kommer med det mesta. Hemmabio, kyl och en riktig stereoanläggning finns naturligvis.
interior-770x512.jpg
The Skyliner Concept
Foto: Galpin Auto Sports

Fakta
Pris instegsmodel (2015):
ca 304000

Karossvarienter:
Skåp, skåp med dubbelhytt, flak, kombi, buss, och chassi

Motor (Diesel):
Duratorq Rak 4-cylindrig på 2,2l
100hk vid 3300v/min och 350Nm vid 2250v/min

Duratorq Rak 4-cylindrig på 2,2l
125hk vid 4000v/min och 350Nm vid 2000v/min

Duratorq Rak 4-cylindrig på 2,2l
155hk vid 4000v/min och 385Nm vid 2000v/min

Kraftöverföring:
Ford VMT6 6-växlad manuell växellåda
Ford MT82 6-växlad manuell växellåda

Mått:
Längd 5531-6704mm
Bredd 2059mm (2474mm med backspeglar)
Höjd 2426-2790mm

Fjädring/Hjulupphängning:
Bladfjädrar med teleskopstötdämpare bak och MacPherson fjäderben fram, stel bakaxel och delad framaxel

Styrning:
Vändradie 11,9m (L2) 13,3m (L3 och L4)

Hjul:
5,5x15" pressade stålfälgar och 195/70R 15C däck (framhjulsdrivna modeller)
5,5x16" pressade stålfälgar och 175/75R, 185/75R, 205/75R eller 215/75R 16C däck (bakhjulsdrivna modeller)

Elsystem:
Dubbla 12V batterier med 150A växelströmsgenerator, minusjord

Bromsar:
2-krets hydraliskt med skivbromsar fram och bak med bromsservo och låsningsfria bromsar (ABS) som standard

Tankvolym:
80l (95l som tillval på framhjulsdrivna modellen, 100l som tillval på bakhjulsdrivna modellen)

Källa:
Wikipedia
Ford

Postat: mån nov 16, 2015 7:49 pm
av FAQ
Transit Connect Mk1 (2002-2012)
640px-Ford_Transit_Connect_NY.jpg
Transit Connect Mk1
Foto: Wikipedia Commons

Introduktion
2002 fick man en ny medlem i Transit familjen när man presenterade Ford Transit Connect vilket var en mindre upplaga av den populära Ford Transit.
Den var perfekt lämpad för transport av lite mindre gods i stan då den var liten och smidig men kunde svälja en hel del last ändå.
I Sverige fick vi vänta till 2003 innan Ford Transit Connect började levereras till kund, gick även att få en Tourneo Connect om man istället ville frakta människor där bak.

Produktion
Transit Connect byggdes i den helt nya fabriken i Turkiet och efter september 2009 även i Rumänien.

Kaross
Ersatte Ford Courier och Escort Express, Transit Connect byggdes på Ford Focus bottenplattan och lånar mycket teknik därifrån.
2010 började man även sälja Transit Connect i Nordamerika, eller rättare sagt Tourneo Connect för att undgå en extra skatt för importerade lastbilar. Där blev den också årets skåpbil 2010, en bedrift man hade klarat av redan 2004 i Europa.

Man kan lasta mellan 625-900kg beroende på modell, modellnamnet visar den ungefärliga totalvikten på bilen. Som ett exempel tar vi T220 som visar att bilens vikt plus maxlast får vara ca 2200kg, bilen väger ca 1400kg oavsett hjulbas så det lämnar ca 800kg till lasten.

Utrustning
Byggdes på plattformen C170, vilket är samma som första generationens Ford Focus använde sig utav, designen liknar dock mer Ford Fusion än Ford Focus.
Finns med kort eller med lång hjulbas som då även får lite extra takhöjd, kort hjulbas har ett S (Short), SWB (Short Wheel Base) eller H1L1 (höjd 1, längd 1) i modellnamnet medans lång hjulbas får ett L (Long), LWB (Long Wheel Base) eller H2L2 (höjd 2, längd 2) i namnet.

Kommer med skjutdörr på höger sida och med en skjutdörr på vänster sida som tillval, bak kunde man välja mellan dubbla dörrar eller hel baklucka.
Trots dess lilla storlek får man in 2st pallar i lastutrymmet och det är med den korta hjulbasen.

Passagerarstolen fram går att fälla ner ryggstödet på för få plats med extra lång last.

Utrustning så som eluppvärmd förarstol, justerbar ratt, startspärr och motorhuv som endast går att öppna med bilens nyckel kommer som standard. Tourneo Connect har dessutom mer utrustning så som tonade rutor, centrallås och 3:e bromsljus.

På tillvalslistan hittar man krockgardiner, aluminiumfälgar, bakdörrar utan glas, baklucka, dimljus fram, elhissar fram, eluppvärmd ruta fram samt eluppvärmda spolarmunstycken, fjärrstyrt centrallås, metalliclack, parkeringssensorer, skjutdörr på vänster sida, cd-spelare och luftkonditionering. En 5kW extra värmare som var standard på dieselmodellen kunde väljas till bensinmodellen.

Följande är tillval på Transit Connect men standard på Tourneo Connect, låsningsfria bromsar med antispin och skivbromsar bak, krockkudde på passagerarplatsen, bakrutetorkare/spolare och glas i skjutdörr på höger sida.

Drivlina & Hjulupphängning
På motorsidan gick det att välja på en 1,8l TDCi dieselmotor på antingen 75, 90 eller 110hk, en bensinmotor som också var på 1,8l men hade 115hk fanns att välja på dessutom.

MacPherson fjäderben fram och en stel bakaxel med bladfjädrar bak, enkelt och bra.

Uppdatering
2006 erbjöds man nu en 110hk stark dieselmotor.

2009 fick Transit Connect en uppdatering lagom till introducering på den Nordamerikanska markanden, man fick ny grill, stötfångare och instrumentpanel.
Ford_,brandweer_Utrechts_Land,_De_Ronde_Venen_at_Mijdrecht,_pic3.JPG
Gamla fronten
Foto: Wikipedia Commons
Ford_Transit_Connect_Diesel_1753cc_registered_September_2012.JPG
Uppdaterad front
Foto: Wikipedia Commons

Kuriosa
Vad får man om man korsar en Transit Connect och en Focus RS? Det tog man reda på hos Ford 2004 och skapade Ford Transit X-press.
Med karossen från den vanliga Transit Connect ihop parad med en drivlina från Focus RS så skapade man en väldigt kvick skåpbil.
https://www.youtube.com/watch?v=NQilW1pHpuM

Smith Electrical Vehicles och Ford tog fram en eldriven Tourneo Connect som kallades Ford Tourneo Connect BEV (Battery Electrical Vehicle) 2009.
Den 50kW starka elmotorn ser till att nå en topphastighet på 113km/h och ett fulladdat batteri har en räckvid på upp till 160km.

Fakta
Pris instegsmodel (2003):
ca 136000

Karossvarienter:
Skåpbil och buss

Motor (Bensin):
Ford Duratec Rak 4-cylindrig på 1,8l
115hk vid 5750v/min och 160Nm vid 4400v/min

Motor (Diesel):
Duratorq TDCi Rak 4-cylindrig på 1,8l
75hk vid 4000v/min och 175Nm vid 1800v/min

Duratorq TDCi Rak 4-cylindrig på 1,8l
90hk vid 4000v/min och 240Nm vid 1750v/min

Duratorq TDCi Rak 4-cylindrig på 1,8l
110hk vid 3500v/min och 280Nm vid 1500v/min

Kraftöverföring:
Ford MTX75 5-växlad manuell växellåda

Mått:
Längd 4278-4525mm
Bredd 1795mm (2044mm med backspeglar)
Höjd 1814-1981mm

Fjädring/Hjulupphängning:
Bladfjädrar med teleskopstötdämpare bak och MacPherson fjäderben fram, stel bakaxel och individuel hjulupphängning fram

Styrning:
Vändradie 11,0m (kort hjulbas) 11,9m (lång hjulbas)

Hjul:
Pressade 6x15" stålfälgar med 195/65 R 15 däck
Lättmetalsfälgar 6x15" med 195/65 R15 däck

Elsystem:
12V batteri med 125A växelströmsgenerator, minusjord

Bromsar:
2-krets hydraliskt med skivbromsar fram och trumbromsar bak (skivbromsar bak på Tourneo Connect) med låsningsfria bromsar (ABS) som standard

Tankvolym:
60l

Källa:
Wikipedia
Ford

Postat: mån nov 16, 2015 7:49 pm
av FAQ
Transit Connect Mk2 (2013-)
Ford_Transit_Connect_1_6_TDCi_(II)_–_Frontansicht,_3__April_2015,_Düsseldorf.jpg
Transit Connect Mk2
Foto: Wikipedia Commons

Introduktion
I september 2012 visades efterträdaren till Transit Connect Mk1, den började säljas i slutet av 2013 och med designspråket "Kinetic design" såg bilen mycket modernare ut.
Som resten av Transitfamiljen fick nu även Transit Connect fler praktiska funktioner och utrusningsnivån var i klass med en personbil.

Produktion
Byggs i Kocaeli Turkiet och även i Valencia Spanien.

Karosser
Tourneo Connect Mk2 var första minibussen att få 5 stjärnor i Euro NCAP, man delar bottenplatta med Focus, C-Max och Kuga som också har fått 5 stjärnor i Euro NCAP.
Kommer med 2 längder på hjulbasen, L1 har kort hjulbas medans L2 kommer med lång hjulbas.
Man döpte nu om Tourneo Connect med långt axelavstånd till Grand Tourneo Connect och den är 7-sitsig medans den vanliga Tourneo Connect är 5-sitsig.

Tack vare mer utrustning och bättre säkerheten så ökade även Transit Connect Mk2 vikten, tjänstevikten ökade med 100kg vilket betyder att man nu kan lasta 100kg mindre. En smart genomlastningslucka gör att man nu kan lasta 3m (3,4m L2) långa föremål i Transit Connect.

Utrustning
Personbilskomfort tillsammans med den upphöjda förarpositionen gör tillvaron i Transit och Tourneo Connect väldigt trivsam, den praktiska passagerarstol för dubbla passagerare som tillåter att ryggstödet för mittenplatsen fälls ner och skapar på så sätt ett extra arbetsutrymme är bara en av många smarta detaljer. Utrustningspaket som finna att välja på är Ambiente, Trend, Sport och Titanium.
Standard och tillvalslistan är lång och innehåller bland annat start och stopp system som dessutom kommer med aktiv grilljalusi, Easy Fuel, låsningsfria bromsar (ABS), krockkudde på förar- och passagerarplatsen samt krockgardiner, regenerativ laddning, skallarm, centrallås, elektroniskt assisterad styrservo (EPAS), växlingindikator, avstängningsbar hastighetsbegränsare till 110km/h, QuickClear, kurvdimljus, parkeringssensorer fram och bak, backkamera, Active City Stop, Lane Keeping Alert, Lane keeping Aid, elektronisk stabilitetsreglering (ESC), nödbromsassistans (EBA), 2-zons klimatanläggning och farthållare.

Följande solida lacker kunde man välja på Blazer Blue, Frozen White och Race Red medans följande metalliclacker erbjöds, Moondust Silver, Deep Impact Blue, Shadow Black, Tectonic Silver, Magnetic och Solar Yellow (endast Tourneo Connect).

Uppdatering
Från mitten av 2015 kom Transit Connect även med en ny 1,5l dieselmotorer som var både snålare, starkare och mer miljövänliga än 1,6l dieselmotorn.

Kuriosa
Fram till 2013 kunde man undgå att betala så kallad "Chicken tax" på Transit Connect importerade till USA genom att ha bakrutor och baksäte med säkerhetsbälten så gick den som personbil, hade den importeras som arbetsfordon hade man fått betala 25% skatt så även fast man fick ta bort baksätet och rutorna, som ersattes av plåt, så sparade man pengar.

I USA använder man sig av inte av några dieselmotorer till Transit Connect utan 2st bensinmotorer, en 2,5l rak 4-cylindrig bensinmotor 169hk och 171Nm samt så har även dem 1,6l EcoBoost bensinmotorn men med 178hk och 184Nm istället för 150hk och 240Nm som vi har i Europa.

Som dem flesta andra modellerna från Ford kommer Transit Connect med "Trailer sway control" som följer med när man beställer bilen med fabriksmonterad dragkrok, vid körning med släp där släpet börjar kränga så hjälper systemet till att få kontroll på ekipaket igen.

Fakta
Pris instegsmodel (2014):
ca 163500

Karossvarienter:
Skåpbil och buss

Motor (Bensin):
Ford EcoBoost Rak 3-cylindrig på 1,0l
100hk vid 6000v/min och 170Nm vid 1400v/min

Ford EcoBoost Rak 4-cylindrig på 1,6l
150hk vid 5700v/min och 240Nm vid 1600v/min

Motor (Diesel):
Duratorq TDCi Rak 4-cylindrig på 1,5l
75hk vid -v/min och 190Nm vid -v/min

Duratorq TDCi Rak 4-cylindrig på 1,5l
100hk vid -v/min och 250Nm vid -v/min

Duratorq TDCi Rak 4-cylindrig på 1,5l
120hk vid -v/min och 300Nm vid -v/min

Duratorq TDCi Rak 4-cylindrig på 1,6l
75hk vid 3500v/min och 220Nm vid 1500v/min

Duratorq TDCi Rak 4-cylindrig på 1,6l
95hk vid 3600v/min och 230Nm vid 1500v/min

Duratorq TDCi Rak 4-cylindrig på 1,6l
115hk vid 3600v/min och 285Nm vid 1750v/min

Kraftöverföring:
Ford MTX75 5-växlad manuell växellåda
Ford MMT6 6-växlad manuell växellåda
Ford MPS PowerShift 6-växlad automatisk växellåda
Ford 6F 6-växlad automatisk växellåda

Mått:
Längd 4418-4818mm
Bredd 1835mm (2137mm med backspeglar)
Höjd 1836-1862mm

Fjädring/Hjulupphängning:
Bladfjädrar med teleskopstötdämpare bak och MacPherson fjäderben fram, halvstel bakaxel och individuel hjulupphängning fram

Styrning:
Vändradie 11,7m (kort hjulbas) 12,5m (lång hjulbas)

Hjul:
Pressade stålfälgar 6,5x16" med 205/60 R16 däck
Lättmetallfälgar 6,5x16" med 205/60 R16 däck
Lättmetallfälgar 6,5x17" med 205/55 R17 däck

Elsystem:
12V batteri med 125A växelströmsgenerator, minusjord

Bromsar:
2-krets hydraliskt med skivbromsar fram och trumbromsar bak (skivbromsar bak på Tourneo Connect) med låsningsfria bromsar (ABS) som standard
2-krets Servoassisterade skivbromsar
Fram ventilerade
300mm Tourneo Connect
320mm Grand Tourneo Connect
Bak
280mm solida skivor

Tankvolym:
60l

Källa:
Wikipedia
Ford

Postat: mån nov 16, 2015 7:54 pm
av FAQ
Transit Custom Mk1 (2012-)
1280px-Ford_Transit_mfd_Turkey_reg_April_2013_2198cc_diesel.JPG
Transit Custom Mk1
Foto: Wikipedia Commons

Introduktion
I september 2012 visade man upp V362 eller Transit Custom som den heter i försäljningshallarna, det var en helt ny skapelse med modernt utseende som skulle ta platsen mellan Transit Connect och den helt nya Transit Mk8.
Den var endast framhjulsdriven och nu slapp man kompromissa en massa för att kunna ha den bakhjulsdriven också och utveckla en så bra framhjulsdriven transportbil som möjligt.

Produktion
Ford Transit Custom tillverkas tillsammans med Transit Courier i Kocaeli, Turkiet.

Kaross
Som första transportbilen någonsin fick Transit Custom 5 stjärnor i Euro NCAP, vilket visade att arbetet med att få fram en säkrare transportbil hade betalat sig.
Man fick också som första skåpbil Euro NCAP Advanced rewards för teknologi tack vare dess filhållningsvarning och Ford SYNC med Emergency Assistance.

Finns 2 olika hjulbaser att välja på, kort (L1) och lång (L2). Man kan även välja melan 2 takhöjder till båda längderna av hjulbas, låg (H1) och hög (H2).

Trots att Transit Custom ser lite liten ut så får man in hela 3 europapallar och den har ett lastutrymme mellan 6 kubikmeter (L1, H1) till 8,3 kubikmeter (L2 H2).
Så dem i byggbranschen har inga problem med att få plats med skivor som standardmåtten 1,2x2,4m, antingen stående eller liggande.

Transit Custom kommer med skåp, dubbelhytt i skåp som har en extra sätesrad bakom hytten och som kombi med plats för upp till 8 passagerare, lika många som Tourneo Custom.

Flera praktiska och finurliga lösningar finns som ska göra det lättare att använda Transit Custom så som ett takräcket som när det är nedfällt så det ligger plant mot taket, speciellt praktiskt vid parkeringsgarage som har en låg maxhöjd, bakre dörrarna går att låsa i 90 graders vinkel för att förhindra att de stängs när man håller på att lasta.
Dessutom finns det en lucka vid kupens skiljevägg som gör att man kan utnyttja utrymmet under passagerarstolarna för att lasta rör eller liknande som är 3m långa (3,4m L2), det utrymmet kan annars nås från kupen och användas som förvaringsfack.

Utrustning
Mycket av utvecklingsarbetet gick ut på att få en så personbilslik körupplevelse som möjligt i den nya Transit Custom, intrumentpanelen hämtade mycket inspiration från Focus Mk3 och man har många utrustningsalternativ att välja på för att få sin Transit Custom som man vill ha den.

Det finns naturligvis flera smarta interiörlösningar, förvaringsfack och 12V uttag på strategiska ställen, mittenstolen fram kan fällas ner och användas som datorbord och LED belysning i lastutrymmet ser till att det finns nog med ljus för alla situationer.

Skillnaden mellan en Transit Custom kombi och en Tourneo Custom som båda har som huvuduppgift att frakta personer är utrustningen, en Tourneo Custom kommer med mer utrustning som standard.

Utrustningslistan är lång, här kommer ett urval på standardutrustningen, krockkudde på förarplatsen, 3-punktsbälten på alla sittplatser, färddator, justerbar ratt, elektronisk startspärr, centrallås och eluppvärmd framruta. Tillvalslistan är ännu längre och där hittar man bland annat 230V eluttag, backkamera, dragkrok, däcktrycksövervakning och stereo med DAB.

Det finns en mängd standardfärger, solida färger så som Frozen White, Race Red och Blazer Blue samt metallic färgerna Moondust Silver, Tectonic Silver,
Midnight Sky, Deep Impact Blue, Stratosphere och Panther Black.

Drivlina & Hjulupphängning
Man har gjort det lätt att välja motor, iallafall storleksmässigt då det bara finns en 2,2l Duratorq TDCi motor att välja på. Däremot så finns den i 3 olika varianter, 100, 125 och 155 hk.
Det går att välja till ECOnetic-paketet för att få en ännu snålare motor, paketet innefattar start och stopp teknik som stänger av motorn vid rödljus te.x., regenerativ laddning som bara laddar batteriet när det verkligen behövs och så en växlingsindikator som visar när det är dags att växla.

En 6-växlad manuel låda ser till att kraften letar sig ner till backen, låsningsfria bromsar, antispinn, antisladd, backstartshjälp, elektrisk lastavkänning, nödbromsassistans, nödbromsljus och Roll-Over Mitigation (ROM) som är standardutrustning ser till att du håller dig på vägen också.

Kuriosa
I början av 2012 kunde man se en Tourneo konceptbil på Geneva Motor Show som visade hur Custom modellerna av Tourneo och Transit skulle se ut, att man presenterade Tourneo Custom först var att man endast kan ställa ut personbilar på mässan och man fick vänta till april för att ställa ut Transit Custom på The Commercial Vehicle Show.

Vill man ha få lite extra blickar så väljer man en M-Sport förädlad Transit Custom som släpptes lagom till Transit 50-års jubileum. Den fick ett WRC inspirerat kjolpaket, läderklädsel, nytt avgassystem, sänkt fjädring, 18" fälgar och däck och specialtillverkad ratt, instrument och golvmattor.

Man använder sig av 2st vindrutetorkarmotorer för att dels få bättre utrymme i motorutrymmet och dels för att skydda fotgängare vid eventuell påkörning då det inte finns några delar av vindrutetorkarmekanismen i mitten av fordonet.

Fakta
Pris instegsmodel (2013):
ca 248800

Karossvarienter:
Skåpbil, dubbelhytt i skåp, kombi och buss

Motor (Diesel):
Duratorq TDCi Rak 4-cylindrig på 2,2l
100hk vid 3500v/min och 310Nm vid 1300v/min

Duratorq TDCi Rak 4-cylindrig på 2,2l
125hk vid 3500v/min och 350Nm vid 1450v/min

Duratorq TDCi Rak 4-cylindrig på 2,2l
155hk vid 3500v/min och 385Nm vid 1600v/min

Kraftöverföring:
Ford VXT75 5-växlad manuell växellåda
Ford MT75 5-växlad manuell växellåda
Ford MT82 6-växlad manuell växellåda

Mått:
Längd 4972-5339mm
Bredd 1986mm (2272mm med backspeglar)
Höjd 1922-2381mm

Fjädring/Hjulupphängning:
Bladfjädrar med teleskopstötdämpare bak och MacPherson fjäderben fram, stel bakaxel och delad framaxel

Styrning:
Vändradie 11,6-12,7m (L1, 15-18" hjul) 12,8-13,4m (L2, 15-16" hjul)

Hjul:
Pressade 6,5x15" stålfälgar med 215/65 R 15 däck
Pressade 6,5x16" stålfälgar med 215/65 R 16 däck
Lättmetalsfälgar 6,5x16" med 215/65 R16 däck
Lättmetalsfälgar 7,5x18" med 235/50 R18 däck

Elsystem: Dubbla 12V batterier med 150A växelströmsgenerator, minusjord

Bromsar: 2-krets hydraliskt med skivbromsar fram och bak med låsningsfria bromsar (ABS) som standard

Tankvolym:
80l (95l som tillval)

Källa:
Wikipedia
Ford

Postat: ons maj 02, 2018 4:46 pm
av FAQ
Transit Courier Mk1 (2014-)
640px-2015_Ford_Transit_Courier_Base_TDCi_1_5_Front_(Headway_Trafic_Maintenance).jpg
Transit Courier Mk1
Foto: Wikipedia Commons

Introduktion
Vid Geneva Motor Show 2013 visade man upp Ford Transit Courier, precis som Ford Courier, som tillverkades fram till 2002, baserades den på plattformen från Ford Fiesta som även B-Max delade plattformen med.
Under 2:a halvan av 2014 började leveranserna av Transit Courier som är den minsta medlemmen i Transit-familjen och kom även som Tourneo Courier för persontransporter för upp till 5 personer.

Produktion
Ford Transit Courier tillverkas tillsammans med Transit Custom i Kocaeli, Turkiet.

Kaross
Man får nöja sig med en hjulbas, längd och höjd men Transit Courier lastar hela 2,3 kubikmeter och 550-660kg trots det lilla formatet som gör den kompakt, pigg och lättkörd. I Tourneo Courier får man ett 708l lastutrymme och 3 extra passagerarstolar bak istället.
Transit Courier har heltäckta sidor medans Tourneo Courier naturligtvis kommer med sidorutor då den är avsedd för persontransporter.

Bakdörrarna kan öppnas 180 grader vilket gör det extra smidigt att lasta lite större saker, man har även gjort dörrarna asymmetriska. Ena dörren är större än den andra för att göra det smidigare att lasta mindre saker då man bara behöver öppna ena dörren.
På Transit Courier får man en skjutdörr på höger sida, som tillval går det att välja till en på vänster sida också. Tourneo Courier har skjutdörrar på båda sidor som standard och hel baklucka

Utrustning
Tack vara att plattformen delades med Fiesta och B-Max kunde man få mycket förarhjälpmedel och personbilskänsla i Transit/Tourneo Courier, man kan välja mellan utrustningsnivån Ambiente, Trend och Titanium.

Det finns naturligvis flera smarta interiörlösningar, förvaringsfack och 12V uttag på strategiska ställen, allt för att underlätta och göra vardagen lite enklare.

Det mesta som man förväntar sig i utrustningväg hos en vanligt personbil hittar du i Transit/Tourneo Courier som standard eller tillval, MyFord Dock där du kan ansluta och ladda din mobiltelefon och GPS, eluppvärmd framruta, backkamera, Ford Easy-Fuel, elmanövrerade och eluppvärmda ytterbackspeglar, justerbar ratt, centrallås, farthållare med hastighetsbegränsare, parkeringssensorer bak, regnsensor till vindrutetorkarna, automatiskt halvljus, dimljus och stereo med extra allt.

Säkerheten är också på topp med elektronisk stabilitetsreglering, backstarthjälp, antispinnsystem, tippningsskydd, elektroniskt bromsservo, nödbromsvarning, däcktrycksövervakning, antikrängningssystem och krokkuddar.

Det finns en mängd standardfärger, solida färger så som Frozen White, Race Red och Blazer Blue samt metallic färgerna Moondust Silver, Tectonic Silver, Shadow Black, Magnetic Grey, Deep Impact Blue Venice Red och Iceberg Blue.

Drivlina & Hjulupphängning
Det finns 2 drivmedelalternativ att välja på bensin eller diesel. Bensinmotorn är en 1,0l EcoBoost på 100hk medans 2 dieselalternativ finns med Duratorq på 1,5l med 75hk eller 1,6l på 95hk, alla motor kommer med start och stopp teknik som tillval.
Regenerativ laddning som bara laddar batteriet när det verkligen behövs och så en växlingsindikator som visar när det är dags att växla är andra smarta funktioner som ser till att bränsleförbrukningen blir så låg som möjligt.

Den framhjulsdrivna Transit/Tourneo Courier kommer med en 5-växlad manuel låda som enda alternativet, låsningsfria bromsar, antispinn, antisladd, backstartshjälp, nödbromsservo, nödbromsvarning och tippningsskydd som är standardutrustning ser till att du håller dig på vägen också.

Kuriosa
Namnet Courier har använts av Ford på transportbilar sedan 1952. I USA fanns det en Courier mellan 1952-1960 som baserades på dåtidens kombimodeller med sidorutor bak i plåt istället för glas.
Samarbetet med Mazda såg till att man mellan 1972 och 2007 döpte om Mazdas lilla pickup, B-serien, till Ford Courier och det blev totalt 4 generationer.
Europa fick en egen Courier 1991 som baserades på Fiestan, den producerades fram till 2002 innan man la ner den modellen för Transit Connect. I sydamerika fortsatte tillverkningen till 2013 dock.

Den 3-cylindriga EcoBoost motorn, som även används i många av Fords modeller och dessutom blivit årets motor 3 år i rad, fick bekänna färg under lite annorlunda omständigheter då man stoppade ner en trimmad 1,0l EcoBoost på 202hk i en gatlegal Formel Ford och pressade runt Nürburgring. Man lyckades komma runt på 7 minuter och 22 sekunder vilket slår många supersportbilar på fingrarna.
FormulaFord.jpg
Formula Ford
Foto: Ford

Fakta
Pris instegsmodel (2015):
ca 148600

Karossvarienter:
Skåpbil och kombi

Motor (Bensin):
EcoBoost Rak 3-cylindrig på 1,0l
100hk vid 6000v/min och 170Nm vid 1400v/min

Motor (Diesel):
Duratorq TDCi Rak 4-cylindrig på 1,5l
75hk vid 3750v/min och 190Nm vid 1700v/min

Duratorq TDCi Rak 4-cylindrig på 1,6l
95hk vid 3800v/min och 215Nm vid 1750v/min

Kraftöverföring:
Ford Durashift IB5 5-växlad manuell växellåda

Mått:
Längd 4157mm
Bredd 1768-1976mm (2055-2066mm med backspeglar)
Höjd 1723-1747mm

Fjädring/Hjulupphängning:
MacPherson fjäderben fram, halvstel bakaxel med skruvfjädrar och stötdämpare

Styrning:
Vändradie 10,9m
Hjul:
Pressade 6x15" stålfälgar med 195/60 R15 däck
Lättmetallsfälgar 6x15" med 195/60 R15 däck
Lättmetallsfälgar 6x15" med 195/60 R15 däck
Lättmetallsfälgar 6,5x16" med 195/55 R16 däck (Tourneo Courier)

Elsystem:
12V batteri med 120-156A växelströmsgenerator, minusjord

Bromsar:
278mm skivbromsar fram och 228mm trumbromsar bak med låsningsfria bromsar (ABS) som standard

Tankvolym:
48l (bensin), 47l (diesel)
Källa:
Wikipedia
Ford