Reflektion om samhället idag

En avdelning avsatt till Off Topic diskussioner och vardagliga frågor. Här kan du diskutera "allt mellan himmel & jord". Men var snäll och håll det på en rimlig nivå och inom Ford Club Swedens regler och ramar. PS. Poster i detta forum räknas ej. DS.
SK Racing

Reflektion om samhället idag

Inlägg av SK Racing »

http://www.aftonbladet.se/debatt/article16207536.ab

När tankarna är som mest cyniska ser jag döden som en befrielse. Jag ser hur landet som jag har vuxit upp i har förvandlats till en boxare utan självförtroende. Kollektivet monteras ner till förmån för den individuella karriären. Vi sågar av de ben som vi behöver för att stå upp tillsammans. Den välfärd som har byggts upp gemensamt, säljs nu ut till vrakpris.

Jag ser hur delar av befolkningen har dopat sitt intellekt – hur de fyllt sig själva och sina resonemang med luftslott utan att ha något konkret att komma med. Argumenten kan knappast ha lyssnats igenom. Sverige, jag vet att ni kan mer. Jag vet att ni som bor här egentligen är smartare än att rösta in ett främlingsfientligt parti i riksdagen.

På alldeles för många platser och i alldeles för många sammanhang lyser den totala bristen på ansvar. Jag hör aldrig någon vuxen be om ursäkt. Jag hör dem bara beklaga sig. Hör dem säga att verksamheter ska ses över. Hur rutiner ska förbättras. Men något förlåt kommer aldrig på tal. Den tanken verkar kännas främmande. Som att en sådan sak enbart är begränsad till barn. Något som vi gjorde när vi var små. Då bad man om ursäkt. Då sa vi förlåt. Hos vuxna finns bara undanflykten.

Jag ser Borlänge, mina drömmars stad.

Jag ser hur den ena arbetsplatsen efter den andra går omkull eller skär ner i personalstyrkan. Stålverket ställer ett ultimatum som tvingar 200 anställda att gå med på kortare arbetstider och lägre löner.

Pappersbruket planerar att varsla 175 tjänster då en av deras maskiner ska stängas.

Efter flera års kämpande påbörjas bygget av ett Ikea – ett bygge som till en början visade sig ge noll lokala jobb, då underleverantörerna erbjudit offerter långt under svenska medelavtal. Så kom inte här och yra om att invandrare knycker svenska arbetstillfällen – de rear vi ut på egen hand.

Jag ser hur en av bygdens tidningar varslar merparten av sina anställda, med försämrad journalistisk kvalitet som självklar följd. Och detta är ingenting unikt för en bruksstad i Dalarna. Tendensen är densamma i hela landet.

Det stirras blint på utgifter. Inget får längre kosta pengar. Vår tids förbannelse – begreppet kostnadseffektivisering har blivit det enda centrala.

Jag ser mitt pensionssparande dala i värde, men förstår att det garanterat innebär en vinst för någon annan. Min tröst ligger i det faktum att jag sedan länge kommer att vara död och begraven innan min egen pension blir aktuell.

Jag behöver alltså inte gå till historieböckerna för att inse människans vansinne. Det räcker att hastigt betrakta samtiden.

I Singapore avlider en indisk kvinna av skadorna hon ådrog sig efter att ha våldtagits av sex förövare i sitt hemland. Enligt uppgift ska rostiga järnrör ha använts i övergreppet.

Det kommer en rapport om att Sveriges främsta klädföretag betalar sina sömmerskor i Bangladesh mindre än två kronor i timmen för sitt arbete. Uppgifterna är givetvis ingen skräll, men två kronor i timmen?

Det måste vara något slags rekord i mänsklig girighet.

Jag ser västvärlden ignorera händelserna i Syrien. Jag ser västvärlden därmed acceptera massakrerna i Homs, Hama, Hula, Daraa och al-Haffa, bara för att nämna några få exempel.

Afrika plundras på sina naturresurser: Olja, diamanter och mineraler.

Konflikten mellan Israel och Palestina kommer aldrig att få en lösning – jag svär på alla tänkbara gudar och helgon.

EU tilldelas Nobels fredspris. Den meningen ska läsas med ett gapskratt.

Jag hör hur Arktis kommer att vara borta år 2050 om vi inte på allvar tar tag i vårt sätt att leva. Samtidigt hör jag hur vampyrbolaget Shell vill dit och borra efter olja.

Och jag hör hur Sverige vill utvisa fall av ensamkommande flyktingbarn. Det är så stört att jag knappt orkar skriva om det.

Barn.

Jag ringer till sjukhuset för att fråga om de spermier som jag frös in innan min första behandling förra året. De finns kvar. De har det härligt i sin frys. Och så ställer jag den där frågan som för någon utanför sjukdomsprocessen antagligen låter bisarr: Kan jag testamentera dem?

Svaret är aldrig. Inte en chans. Det har svensk lagstiftning satt stopp för. Jag får inte ha en diagnos som talar emot att jag får uppleva barnets 18-årsdag.

På ett sätt kan jag förstå. På ett annat sätt är det obegripligt. Resonemanget håller inte. För om jag hade varit brandman, polis eller en dömd mördare, då hade jag kunnat få skaffa hur många barn som helst.

Min linje dör med mig.

Kanske är det lika bra. Världen är ändå på väg åt helvetet.

Vi får se vem som hinner dit först.



Kristian Gidlund

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Mina tankar om vårt samhälle, det vill säga Sverige idag är dystra, många undrar vad som gått fel, rapporterna om vårdskandaler, mobbning, mord, våldtäkter, utförsäkrade, jobbflykt, besparingar, neddragningar bara haglar över oss.

Vad är felet?

Familjen, min uppfattning är att allt för många skiter i vad familjen håller på med, ja jag menar hela familjen, vi tolererar att våra familjemedlemmar sysslar med oseriösa verksamheter, barnen mobbar, stjäl, vandaliserar osv, dom vuxna jobbar svart, är krimminella, misshandlar, begår bedrägerier osv och det tillåts, med förslumning av moral och heder i alla led.

Politiker, att Sverige säljs ut för att finansiera billigare krogbesök,att grannen kan göra avdrag för bygge av altan och fönsterputsning och att sjuka inte får vara sjuka längre, ja det är ju inte Reinfeldts fel, det är ju faktiskt dom som röstat dit han och hans lakejer.

Marknaden, ja marknaden ja, den har inga känslor, ingen empati eller förståelse, den drivs av profit till varje pris, oavsett kostnaden eller vägen dit, ja apropå vägen, eller resan mot profitens mål, ja den har politiker målat ut, med lagar och regler, som marknaden alltid anpassar sig efter, oavsett blå eller röd signal i trafikkorsningen.

O politiker, ja dom har ju vi röstat dit, så tack för att jag inte får vara sjuk utan ska med alla tillbuds stående medel tvingas ut på en arbetsmarknad, en marknad som inte ens vill ha friska människor,
men o andra sidan ska jag ju inte klaga, dom har ju klippt gräset på grabbens förskola hela 4 gånger i år, krogbesöket är ju några tior billigare(om jag nu haft råd o gå ut) Hägglund kan ju få upp till 100.000 i avdrag på sitt altan bygge och Filippa hjälp med fönsterputsningen och göra ett litet skatteavdrag för det

Tack så jävla mycket Sverige.

Tags:

Användarvisningsbild
Släggmek
Legend
Inlägg: 3355
Blev medlem: ons apr 12, 2006 8:26 am
Namn: Hasse B.
Kör: 1977 Taunus 1.6L (+ 1977 2.0, 1974 1600L, 1964 17M Super & ngr div)
Ort: Västernorrland

Inlägg av Släggmek »

Tänkvärt, alltihop (obs. citaträtt = max två rader utan tillstånd ;)), även om jag knappast kan se att vi i lilla Sverige kan avkrävas ansvar för allt som är fel i världen även om våra politiker över nästan hela skalan gärna vill måla en bild av att det skulle vara så. Men visst, hur många av oss funderar på vem som egentligen betalar priset för t ex 3 T-shirts för en hundring. Nånstans har med stor säkerhet någon stackare stått upp till knäna i giftiga kemikalier för att färga in kläderna som någon sytt under fängelseliknande förhållanden och max har de fått några ören per styck av slutsumman men tagit det mesta av smällen för produktionen (miljöpåverkan inte ens inräknat här).

Jag tror att varför många av oss som borde kunna relatera till situationen längst ner på respektive samhällsstege ändå inte protesterar värst mycket faller i sin tur mycket på att våra egna slantar inte räcker runt till allt om vi ska betala skäligt och nog kan man se ett gigantiskt, globalt systemfel bakom alltihop som uppstått av kortsynthet och nåt slags fel i belöningssystemet hos de som satt upp spelreglerna. Ja, helt säkert kan man ringa in en stor del av grundproblemet till hur det uppväxande släktet fostrats genom tiderna. "Det krävs en hel by för att uppfostra ett barn" som det heter i ett välspritt afrikanskt ordspråk. Av vad jag sett så brukar socialgrupp 1 till 1½:s barn ofta i ganska hög grad isoleras från ungarna i lägre rankade grupper, alltså vanligt folk, jag minns hur jag själv upptäckte att såna kompisar i plugget (detta var på den tiden privatskolor knappt existerade och då kallades Montessori eller Waldorf...) ibland inte fick se "olämpliga" TV-program som "Karl-Bertil Jonssons Julafton" p g a dess olämpliga vänsterskruv som kunde tydligen skapa begreppsförvirring :rolleyes:, ungefär som att barnen till vänsterintellektuella inte fick läsa Kalle Anka...

Rent allmänna iakttagelser får mig att undra om förebilden för dagens rådande politik är hämtad snarare från små bolagiserade lydstater i södra änden av den amerikanska kontinenten än från USA som annars brukat vara den naturliga förebilden för de borgerliga till höger om Centern. Vilka vinner egentligen på detta, förutom en handfull storfräsare i skatteflyktsexil utan några lojaliteter utanför den egna kretsen? Vi får väl passa oss så att inte snart själva vår flagga har ett inringat "R" för registerarat varumärke uppe i högra hörnet och ägs av något holdingbolag på Cayman-öarna med ett korsägt anonymt aktiebolag bakom.

Sedan, hur mycket invandring per år som landet kan svälja kan ju diskuteras kors och tvärs sett till allt från sociokulturella aspekter till hur väl samhället förmår att ta tillvara de enskilda individernas kunskaper och förutsättningar på arbetsmarknaden. Mycket vilar på korttänkthet och fantaisilöshet hos politikerna som verkar ha tappat kompassen i alla avseenden så detta är bara följdriktigt att det trasslar. Tveklöst handlar det om ett givande och tagande, tvivlar starkt på att det går att skapa något slags enhetligt samhälle där alla på något sätt ska vara otroligt intresserade av att sätta sig in i och ta del av alla andras livsstilar (det har aldrig fungerat förr... inte här och knappast någon annanstans), men vad vi skulle behöva vore att jobba för något slags fungerande kompromiss typ USA, där folk kan ha sina egna kulturer men enas kring något slags gemensam värdegrund. Ja, fast jämlikare bortom fina ord på papper, såklart. Hur väl man förmår att tänka ut hur både de ekonomiska och mänskliga resurserna kan användas på bästa sätt för att skapa bästa och mesta möjliga utveckling för alla som bor i landet. Knappast att den s k Marknaden klarar detta, inte heller de politiska partierna som mer och mer antar formen av företag snarare än folkrörelser - i förlängningen hotar detta hela det demokratiska systemet och bereder väg för allehanda extremiströrelser av vitt skilda schatteringar som får det lätt att ta sig ända in i Riksdagen när folk ger upp och slutar rösta. Tillräckligt långt ut på kanterna så möts svansarna och resultatet brukar alltid stavas fanatism och förtryck.

Men vem vet, om alla demokratiskt sinnade människor funderar lite på sin kant och försöker kanalisera och samla idéerna i större grupper som kan lyfta dem i offentligheten, så kanske det går att vända utvecklingen från den totala dikeskörning som hägrar när pyramidspelet rasar av att tillräckligt många bubblor i lättbetongen spruckit.

Själv har jag ett halvt öga öppet eftersom jag brukar komma i kontakt med människor av väldigt skiftande bakgrund och tenderar peta runt lagom nyfiket i några olika socialaktivistiska sammanhang när jag hinner och har lust. Av det har jag märkt att sånt som nätaktivism, bloggrörelser och småskaliga intressegrupper IRL med fokus på sånt som fattigdomsbekämpning, ungdomsverksamhet (som inte kostar halva föräldrarnas lön att hålla igång) är fenomen på uppgående. Så visst finns det ändå lite hopp när folk ger sig på att gräva där de står och t ex lyfter det egna kvarteret ur hopplöshet och ungdomsbrottslighet etc genom ideellt arbete, men man får nog hoppa en generation från dagens totala fokus på nya prylar varje månad och restresor till all-inclusive-hotell i något devalverat turistparadis innan det börjar hända något på allvar. Mina "two cents" :twocents:, bara. Hoppas jag inte gick vilse i för många floskler nu ;).
"If it jams - force it! If it breaks - it needed replacing anyway!" (sett på verktygslåda :D )

Debatt; av latinets "de battere" - att slå sönder andra talares argument ;)

SK Racing

Inlägg av SK Racing »

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17552673.ab



Mormodern vädjade förtvivlat om att få plats på äldreboende med sin man.

Men mötet med kommunen slutade i tragedi – den 84-åriga kvinnan gick ut på balkongen och tog sitt liv.

– Vi kräver att få veta hur detta kunde hända, säger barnbarnen Kajsa Ljung, och Lotta Eklund,

Kvinnan hade försökt få plats på ett äldreboende tillsammans med sin man, enligt SVT:s Västnytt som först berättade om fallet.

För två veckor sedan kom två handläggare från kommunen hem till den 84-åriga kvinnan strax efter lunch.

– Mormor var medveten om att hon började bli glömsk. Hon kände sig gammal och trött, säger barnbarnen Kajsa och Lotta till Aftonbladet.

Kvinnan hade bett sin bror vara med på mötet.

– Hon tyckte inte att hennes handläggare lyssnade på henne. Om hennes bror var med skulle han kunna tala för henne, säger Kajsa.
Tände ljus

Hon pratade med sin mormor samma dag, strax före mötet.

– Hon var som vanligt, *säger Kajsa.

Grannarna i bostadsrättsföreningen är chockade över det som hänt.

– Jag träffade 84-åringen dagen innan och märkte inget ovanligt. Hon fick äpplen av mig som hon skulle ta med upp till sin man – han bor på ett korttidsboende, säger en granne.

Under balkongen, nere på trottoaren, har någon tänt två nya gravljus och placerat tre röda rosor på asfalten.

Kajsa och Lotta vill veta vad som hände i lägenheten.

– Jag ringde mormors bror. Han berättade att hon förde fram det hon ville ha hjälp med. Men hon fick inte det besked hon hade hoppats på. Då hade hon rest sig upp och gått ut på balkongen, säger Kajsa.

Över taken på husen på andra sidan gatan ser man havet och Stenungsön.

Brodern hade också rest sig och följt efter 84-åringen ut. Balkongen var tom. När han tittade ner såg han systern liggande på asfalten.

– Vi tvingas kontakta kommunen för att få ett *möte med dem, säger Lotta.
Ville till äldeboende

Hon vill träffa de två handläggarna för att höra vad som hände i mormors lägenhet.

– Kommunen måste ha fattat att hon var desperat. De sa att de skulle starta en utredning. Det är självklart att hon tyckte att det var ett negativt besked, säger Lotta.

Kvinnan ville bort från lägenheten, in på ett äldreboende med sin man. Hon kände att hon behövde få hjälp, att någon skulle ta hand om henne de år hon hade kvar. I två år hade hon försökt att få hemtjänst och färdtjänst.

– Men hon fick höra att hon var för frisk. Hon sa att hon inte klarade av att sköta det som måste göras. Hon hade gått ner 15 kilo sen i våras och vi tyckte att hon förändrades och blev mer aggressiv, säger Kajsa.

Kajsa har varit på rättsmedicin i Göteborg, för att se mormor en sista gång. Hon hade kraftiga skallskador, hjärnskador och intryckt bröstkorg.

Barnbarnen har svårt att förstå varför hon valde att slänga sig ut från balkongen.

– Vilken 84-åring väljer att ta sitt liv? Det gör man inte när man ändå har så kort tid kvar, säger Kajsa och Lotta.

På måndag ska de, tillsammans med mormors bror, träffa de två handläggarna som var hemma i mormors lägenhet.

– Jag har krävt att få träffa dem, säger Lotta.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Och så den tragiska historien om damen som bad kommunen om hjälp flera gånger och enligt nyheterna/anhöriga så fick hon inget gehör.

Hon tog sitt liv. och den reaktionen det har mött är ju typ: Fan, nu missar vi eftermiddags fikat...

Skulle något liknande hända mina föräldrar på ålderns höst, ja då kommer dom berörda inte gå oberörda ur det.

Användarvisningsbild
Släggmek
Legend
Inlägg: 3355
Blev medlem: ons apr 12, 2006 8:26 am
Namn: Hasse B.
Kör: 1977 Taunus 1.6L (+ 1977 2.0, 1974 1600L, 1964 17M Super & ngr div)
Ort: Västernorrland

Inlägg av Släggmek »

Ja, balkongskandalen måste ju verkligen vara det ultimata lågvattenmärket :mad: i ett alltmer självbelåtet samhälle som väl snart får hjärtinfarkt av att frossa i sin egen förträfflighet. Tyvärr är det svårt att förvånas över något längre, det mesta handlar om chefer som leker de tre aporna som inget ser, hör eller vill prata om av missförhållandena i deras uppdragsområde medan personalen ute i vård- och omsorgsapparaten pressas tills de antingen blir helt avdomnade och går som robotar eller helt enkelt hoppar av och byter bransch.

Jag hörde något i radions P1 idag igen om den framväxande nya underklass (som inte nödvändigtvis är lågutbildad!) som fått beteckningen "Prekariatet". Nånstans får mig hela tankegången om en samhällelig undervegetation av folk som närmast totalt förlorat tilltron till systemet (tusan, det låter ju som JAG och några av mina vänner och bekanta, det... :p), när de inser att det blåst dem för att få en buffert av billig och rättslös arbetskraft, att tänka på filmen "Fight Club". De flesta som sett den minns nog hur det sinsemellan klart omaka grabbgänget bortom all stryk som utbyttes sinsemellan för att frigöra vardagens ackumulerade aggressioner :D filade på nån sorts systemomstörtande idéer som i lagom paranoid Hollywood-stil lockade fram rena militärattacken mot dem när några pampar fått upp vittringen. Det finns något liknande drag i idén om Prekariatet (låter som nån fiendegruppering i en Bond-film :laughing:) som en framväxande potentiell maktfaktor utan gemensam agenda men med en inbyggd intern strid mellan olika särintressen fördelat på tre daglönade huvudgrupper, men jag tycker ändå att teorierna runt begreppet är klart intressanta. Idén att det skulle vara på väg att uppstå en bred motrörelse som ganska förutsättningslöst ifrågasätter gamla intoleranta och självtjänande samhällslösningar som kört in i väggen när de inneboende i maskineriet vägrat modernisering. En motrörelse som kräver nya fungerande svar i linje med den nya globaliserade tidens problemställningar, även om risken som i alla tider är stor att ledarpositionen kidnappas av totalitära intressen när naiva entusiaster och parasiterande cyniker sluter upp bakom någon/några som stiger upp och säger "Häng med här!" och allt i stället slutar i ännu mer elände. I slutänden är det ändå upp till vars och ens förnuft om de lämnar världen i lite bättre eller sämre skick än de fann den, tycker jag som egentligen inte gillar kollektivism av någon sort.

Ah, men lyssna inte på mig utan lägg hellre 8 minuter på radiointervjun med professorn Guy Standing http://sverigesradio.se/sida/default.as ... ramid=1637 och se till att lyssna kritiskt. Man ska aldrig ta någons ord för sanning bara för att de kommit en bit upp på stegen utan tänka självständigt, det är för att så få gör det som det gått så illa.

Liten Edit/uppdatering: i SVT Debatt den 10/10 kom balkongskandalen upp igen re. den i regel havererade åldringsvården (ca 2000 åldringar står i kö till plats på "hemmet" enligt SR P1 Ekot). Tydligen hade gumman kontaktat handläggare första gången redan för fyra år sedan, men enligt de medverkande anhöriga blivit i princip avfärdad eftersom hon inte var nog tydlig i att förklara sina hjälpbehov... Undrar just om brist på empati är meriterande för att få en anställning inom de offentliga inrättningar som har till uppgift att hjälpa (inte stjälpa) folk, tycker jag genom åren stött på nog många exempel både i media och ute bland folk för att det ska finnas anledning till oro. Därmed förstås inte sagt att det gäller alla i sektorn, att den alls fungerar beror på de hjältar som sliter hund i bakgrunden för att täcka upp för bristerna i systemet. Men nog borde det vara dags att riva och bygga nytt från grunden.
"If it jams - force it! If it breaks - it needed replacing anyway!" (sett på verktygslåda :D )

Debatt; av latinets "de battere" - att slå sönder andra talares argument ;)

SK Racing

Inlägg av SK Racing »

http://www.aftonbladet.se/senastenytt/t ... 7718124.ab


Startsidan / Senaste nytt / TT / Inrikes 2013-10-24
Rätten friar moskétutare

Stockholm. En 22-årig man som tutade när han körde förbi Fittjamoskén i våras frias av rätten.

Mannen åtalades för störande av förrättning då hundratals människor hade samlats för att lyssna på böneutropet. Men Södertörns tingsrätt motiverar den friande domen med att det inte är bevisat att böneutrop är en andakt, skriver Lokaltidningen Mitt i.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Undra om någon reagerat vid en skolavslutning som hållits i eller anslutning av en Kyrka, neeeeeee, skulle inte tro det:Odd:

SK Racing

Inlägg av SK Racing »

http://www.aftonbladet.se/debatt/debatt ... 7712542.ab


Startsidan / Debatt / Debattämnen / Samhälle 2013-10-24

DEBATT Förra veckan publicerade Sydsvenskan krönikan ”En tyst katastrof” av Ann Heberlein. Journalister och engagerade personer har sökt den ”väninna” hon skriver om. Väninnan är jag. För att skydda mig valde Ann Heberlein att byta kön på mig i sin text. Här hamnar jag i ett vägskäl. Prata eller gömma mig. Jag bestämmer mig för att berätta.

Det texten handlar om delar jag med väldigt många just nu. I somras kapitulerade jag inför hela min situation: År av jakt på jobb, jakt på försenade och obetalda fakturor, löften om jobb som inte blir av, ett liv där alla uppdrag som kan tas, måste tas, samtidigt som nästa jobb måste jagas. Det är vanligt för oss som står utanför fastanställningssamhället.



Det var inte insikten om det ohållbara i det här som tvingade fram kapitulationen. Det var kroppen. Värken i leder, diabetes, min tinnitus som tjutit i 35 år utan att störa dånar nu och en knöl som sitter mellan kotorna i ländryggen värker mer för varje vecka. Den måste och ska opereras bort för att värken ska försvinna.

Jag är 49 år och har arbetat sen jag var tretton – med radio, musik, skrivit böcker, som speakerröst, producerat videoklipp. Jag har varit tidningsbud på natten och flyttat likkistor på krematoriet. Alltid försörjt mig och mina barn. Aldrig att jag inte klarar av att arbeta längre.

Sjukskrivningen är inget problem, och neurokirurgen anser att operation är det enda som kan stoppa smärtan. Men sjukpenningsreglerna gör att jag inte kommer att få ersättning till en början, och knappt något sen heller.

Jag hör av mig till socialtjänsten och kommer fram till en kvinna som visar förståelse:

”Hur klarar du hyran, el, telefon?”

”Om jag får hjälp kan nog min mamma låna så länge. Men hon har inga pengar egentligen, hon är en ensam pensionär.”

Jag gråter i luren. Jag har aldrig gråtit så förr. Av alla nederlag i hela mitt liv är det här det största. En förstående person? Det kändes oväntat men bra. Jag gråter för att det är så jobbigt. För att jag är så lättad. Jag kommer att få hjälp.



Jag får en kallelse till ett möte på soc. Med en annan social*sekreterare. Jag får en lista på intyg och papper som jag skulle lämna in. Hela mitt liv ska granskas.

I det ögonblicket upphör jag med ens att vara det jag har varit. Det finns ingen Bosse Löthén – radioprataren – musikern – författaren. Det finns ingenting av människan Bosse kvar. Mellan sjukhustider och ta hand om barnen och med konstant värk jagar jag mitt eget liv i papper. Mitt liv granskas, ner till minsta tuggummi. Jag låter det granskas. Jag gör vad de ber mig om, så långt jag kan. För jag behöver hjälp. Mitt kontoutdrag har inga system*bolagsinköp eller cigaretter. Jag dricker inte. Men kinabuffén på min dotters nioårsdag ser ju inte bra ut. Jag får skämmas för att jag vill göra något som inte är särskilt dyrt när min dotter fyller år.



Efter den obehagliga processen är det tyst i dagar. Jag mejlar. Socialsekreteraren svarar att hon inte är klar med ärendet ännu. När det ringer är det middagsdags. Utredaren hör barnen i bakgrunden. ”Ringer jag olämpligt?” ”Nej, jag kan gå till ett annat rum.” Självklart vill jag veta hur det kommer att bli.

Socialsekreteraren upplyser mig om att jag ligger över normen för att vara berättigad hjälp. För att min mamma lånat mig pengar: Det räknas som inkomst. Pengarna på nio- och femåringarnas konton räknas som mina. Det har deras mormor sparat åt dem. Deras konton har jag varit tvungen att godkänna eftersom jag har delad vårdnad.

Hur skulle det se ut om jag tog pengar som varken jag eller min släkt satt in på banken? Förväntas jag skapa konflikt i den bräcklighet som skilsmässobarn ändå lever i?

Min värld rämnar.

”Jag kan ju lika gärna hoppa ut genom fönstret här och nu”, säger jag. ”Mitt liv är ju omöjligt.”

”Hur du väljer att göra med ditt liv är inte mitt problem. Om du har psykiska problem tycker jag att du ska höra av dig till psyk*akuten.”

Jag blir arg. Hon slänger på. Jag tappade faktiskt all vilja till att leva i det ögonblicket: För att framtiden är omöjlig.



Den natten sover jag inte. Självmordstankarna försvinner och vreden tar över. Det finns inget kvar att förlora. Jag känner mig som seriehjälten Daredevil när jag skriver det här. ”En människa utan hopp är en människa utan rädsla.”

Men jag har hopp. Jag önskar att alla andras berättelser kommer fram. Vi är många som hamnat utanför. Då kan bilden förändras.

Kanske politikerna inför valet ska köra med öppna kort. Trygghetssystem borde finnas för att hjälpa och inte jaga folk. Annars borde det vara bättre ekonomi att lägga ner verksamheten.

”Sverige – här får var och en klara sig själv” är ingen lätt slogan att vinna val på. Men den är ärlig.

Bosse Löthén.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

När staten knuffar över försörjningsansvaret på Kommunernas socialtjänst tjänar man en hacka, att dom i samma veva tar bort människors rätt att äga saker dom kanske slitit för hela, eller del av livet för att kunna köpa, bil, hus, båt osv, ja det skiter dom ju i.

För även sjuka och arbetslösa anser jag har rätt att äga kapitalvaror.

Användarvisningsbild
Släggmek
Legend
Inlägg: 3355
Blev medlem: ons apr 12, 2006 8:26 am
Namn: Hasse B.
Kör: 1977 Taunus 1.6L (+ 1977 2.0, 1974 1600L, 1964 17M Super & ngr div)
Ort: Västernorrland

Inlägg av Släggmek »

Ja, detta är ett mycket bra debattinlägg av Bosse Löthén, mycket modigt dessutom att träda fram med sin egen berättelse. Tyvärr är den och andra liknande ju bilder av bara toppen på ett isberg vållat av alla systemfelen i samhället vars ingenjörer tycker de byggt som världens bästa, jag hör själv nästan dagligdags liknande berättelser av folk jag kommer i kontakt med och det behövs inte mycket för att hamna på bar backe för den som snavar till och hamnar bara en aning utanför idealspåret i samhället. En längre tids sjukskrivning kan vara nog för att rasera ett helt liv, flera bekanta befinner sig i limbo eftersom sjukpension knappt finns på kartan längre som alternativ ens för de som knappt har några förutsättningar alls att sköta ett schemastyrt arbete. Undrar just hur det gynnar samhället att driva en dyr byråkrati med ständigt nya utredningar, men det skapar förstås sysselsättning för de som har sin utkomst inom det.

Verkar dessutom som att de styrande i systemet anser de ingenting har att lära av andra europeiska länder som har bättre fungerande arbetsmarknadspolitik (t ex Tyskland med sitt lärlingssystem för skolungdom, där företagen självmant bär stora delar av kostnaderna) eller bättre glesbygdspolitik (Norge, som ser ett återkopplande mervärde i att hela landet är befolkat och välfungerande).
"If it jams - force it! If it breaks - it needed replacing anyway!" (sett på verktygslåda :D )

Debatt; av latinets "de battere" - att slå sönder andra talares argument ;)

SK Racing

Inlägg av SK Racing »

Jag sprang på en flyktigt bekant igår i handeln inför julen, vi småpratade lite i butiken och han hade mist sin färdtjänst, mannen sitter nämligen i rullstol, men klassas numer som gående och klarar sig utan färdtjänst, med motiveringen att bussarna numer är sänkbara vid hållplatserna och några fler A4 med kanslisvenska på...

Så mannen som förut HADE färdtjänst pga sitt handikapp har blivit frisk, inte undra på att sjukpensioneringar har upphört, då människorna i detta otroligt utvecklade land blir friska och mår så in i helvetes bra, då div småpåvar inom ofantliga sektorn bedriver healing och leker Gud, med helt otroliga resultat, tyvärr stannar dessa resultat i deras egna förträffliga fantasivärld, då han i rullstolen, fortfarande sitter i just sin rullstol...

Tack så mycket Sverige.

Användarvisningsbild
Släggmek
Legend
Inlägg: 3355
Blev medlem: ons apr 12, 2006 8:26 am
Namn: Hasse B.
Kör: 1977 Taunus 1.6L (+ 1977 2.0, 1974 1600L, 1964 17M Super & ngr div)
Ort: Västernorrland

Inlägg av Släggmek »

Dammar av en gammal tråd för att posta en länk till en (onödigt) lååååång drapa http://www.filmsforaction.org/articles/ ... e-factory/ som belyser ett viktigt modernt samhällsproblem - idén om västvärlden kan blomstra igen genom att ersätta tillverkningsjobb med försäljarjobb och "effektivisera" dom genom en kontrollapparat mallad efter klassiska totalitära mönster men med högteknologiska hjälpmedel. Det slog totalt slint där i USA med följd att gamla industriorter blivit spökstäder utan att något nytt växt fram i stället och nu har man på många håll insett misstaget och börjat titta på att hämta hem produktionen (sen kan man alltid ifrågasätta om konsumtion är ett självändamål, en annan femma).

Mönstret är ju precis detsamma här, så undrar just hur långt det ska gå här innan man inser att vi kan inte gå runt bara på att kränga tjänster och kortlivad elektronik till varandra och låta administrationerna växa på bekostnad av driften inom allt. Iaf tänkvärt och oroande hur situationen hämmar utvecklingen genom inlåsningseffekterna som närmast lamslår folk (jag har sett en del av detta, det brukar sluta med att de som har bäst förutsättningar helt enkelt hoppar av och går vidare till andra friare verksamheter eller startar eget, de som inte brakar igenom av pressen och slås ut). Jag tycker det känns igen i det mesta som inte funkar numera, vare sig det gäller offentlig eller privat sektor.
"If it jams - force it! If it breaks - it needed replacing anyway!" (sett på verktygslåda :D )

Debatt; av latinets "de battere" - att slå sönder andra talares argument ;)

Användarvisningsbild
Släggmek
Legend
Inlägg: 3355
Blev medlem: ons apr 12, 2006 8:26 am
Namn: Hasse B.
Kör: 1977 Taunus 1.6L (+ 1977 2.0, 1974 1600L, 1964 17M Super & ngr div)
Ort: Västernorrland

Inlägg av Släggmek »

Känns lite som en pingismatch då vi bara är två som skrivit i tråden hittills :D, men det är väl min tur igen då ;). Igår pratades det om att så många som var femte grundskoleelev kan vara "lämplig" för en bokstavsklassning enligt moderna bedömningsgrunder. Vi som hamnade i sökaren på min tid var väl färre än så och stack ändå ut ganska tydligt, men då befann sig ju hela samhället i en liberal fas medan det idag på alla vis syns ha vänt åter mot en auktoritär syn på individen trots allt snack om individualism. Det är väl där man finner mycket av orsaken till svårigheterna att få ut folk i arbete - ungefär som att folk numera ratar minsta äpple som har en skönhetsfläck så förväntas även personer vara perfekta i alla avseenden för att vara anställningsbara. Som någon skrev i en insändare i Aftonbladet för en tid sedan; faktiska kunskaper, erfarenhet och sunt förnuft blir bisaker av svagt intresse om det inte finns betyg och intyg att backa upp det med, fastän det på senare år avslöjats både läkare, ministrar och andra högt upp i samhällshierarkierna som själva förfalskat eller köpt sina fina papper på nätet samtidigt som det ständigt tycks dyka upp facit för nationella skolprov där, på nätet, tillgängligt för de som har råd.

Jag kommer att tänka på hur det i nåt material om arbetshinder AF har för utbildning av handledare vid arbetsmarknadsåtgärder stod att man bör först titta på de fungerande förutsättningar personer faktiskt har och försöka finna sysselsättning som matchar i stället för att titta på vad som fungerar sämre och lyfta fram problemen det ställer i vägen (för det som den som ska försöka hjälpa till att ordna fram något helst skulle vilja placera personen på, kan man ana, viktigare än vad personen själv kan vilja försöka med har iaf jag upplevt det som). Det finns nog mycket kvar att göra för att vända det perspektivet rätt, mera nu än för säg 20 år sedan.

Ur mediaflödet går förresten att plocka att vår självförsörjningsgrad för livsmedelsproduktion syns ha nått en ny bottennivå som fått MSB att uppmärksamma frågan. Tror fanken det, när småjordbruken tvingats lägga ner ända sen 70-talet i stordriftens namn (det sägs att nästan varje vecka stänger någon svensk mjölkbonde sin produktion), köpstäder breder ut sig över jordbruksmarken och vi betalar pengar till EU som i sin tur betalar ut stöd till jätteanläggningar på kontinenten. En fläskfilé för 50 spänn kilot ger billig guldkant på middagen men kostar förstås extra på något annat sätt och få vill väl göra avkall på sin bekvämlighet, men det borde inte vara omöjligt att återskapa arbetstillfällen utan att vrida klockan tillbaka till förindustriell tid. Mycket handlar förstås om att tänka i andra termer än rena siffror och fråga sig hur mycket som handlar om faktiska behov kontra lyxkonsumtion och hur mycket som egentligen handlar om att jobba mera för att behålla sin plats på statusstegen.
"If it jams - force it! If it breaks - it needed replacing anyway!" (sett på verktygslåda :D )

Debatt; av latinets "de battere" - att slå sönder andra talares argument ;)

Användarvisningsbild
Släggmek
Legend
Inlägg: 3355
Blev medlem: ons apr 12, 2006 8:26 am
Namn: Hasse B.
Kör: 1977 Taunus 1.6L (+ 1977 2.0, 1974 1600L, 1964 17M Super & ngr div)
Ort: Västernorrland

Inlägg av Släggmek »

Mja, det ena behöver väl inte utesluta det andra om det räcker runt, men fokuset tycks lätt bli enögt i nåt slags inverterad kolonialanda där det och de som finns bakom ryggen totalt glöms bort när det blir mer spännande att spana bortom horisonten.

Man kanske skulle tipsa stafettdemonstranterna på nerläggningshotade Sollefteå Sjukhus här i krokarna om att försöka få sponsring för radioreklam så kanske de också får låna ett öra hos världsförbättrarna :rolleyes: - de har svårt att få komma till tals med de centrala makthavarna men ironiskt nog fick de nyligen besök från USA av en aktivist för allmän sjukvård på lika villkor för alla som tydligen via media fått nys på deras tankegångar om alternativa driftsformer på lokal bas för att rädda kvar verksamheterna och vill testa idéerna i sin på samma sätt åsidosatta hemtrakt där mönstret är liknande med en centraliserad samhällsapparat på reträtt. Det ger ett tänkvärt perspektiv på detta med global samverkan som något utöver att släppa en samvetslindrande slant i en bössa, digital eller fysisk.

Jag blir alltmer förbannad för varje händelse jag får höra återberättad om hur svårt sjuka eller blivande mammor emellanåt tvingas åka långa sträckor på undermåliga vägar ner till Sundsvall eller genom skogen till Örnsköldsvik, ibland sen vidare norrut till Umeå, p g a alla nerdragningar. Och uppenbart är det ungefär likt över stora delar av landet vilket ju t o m tagits upp på riks-TV, pådrivet av minst en bristfällig utredning med enda syfte att ta reda på vad som går att skära bort för att spara pengar på kulmen av en rykande högkonjunktur i landet som helhet.

Boende i ett kvarter med många gamla ser jag ambulansen dagligdags på tyst utryckning och ofta flera gånger på dygnet bara på de timmar jag råkar vara hemma vilket lämnar öppet för mörkertal i noteringen. Det är liksom ingen tvekan att de har i regel långa resor framför sig till specialistvården särskilt nu när avdelningar stängs över sommaren för att klara personalunderskottet som orsakats av osäkra framtidsutsikter. Törs man alls bli gammal i det här landet utanför storstadsregionerna, eller för den delen leva som barnfamilj i glesbygd? Frågorna blir viktigare för varje regionalt halvårsbokslut.

En stor del av problemet syns ligga hos politiker och byråkrater som i regel vägrar ens överväga möjligheten att andra länder lyckats bättre i en del avseenden trots frånvaron av Den Svenska Modellen (eller myten om den) och studera deras lösningar för att sedan kanske införa dom här hemma där det vi har inte längre fungerar. Nä, dags att kliva ner från ölbacken :wild::p, tack för ordet.
"If it jams - force it! If it breaks - it needed replacing anyway!" (sett på verktygslåda :D )

Debatt; av latinets "de battere" - att slå sönder andra talares argument ;)

Användarvisningsbild
Släggmek
Legend
Inlägg: 3355
Blev medlem: ons apr 12, 2006 8:26 am
Namn: Hasse B.
Kör: 1977 Taunus 1.6L (+ 1977 2.0, 1974 1600L, 1964 17M Super & ngr div)
Ort: Västernorrland

Inlägg av Släggmek »

Ofattbart och skrämmande. Oavsett vilka indikationer som tycks ha funnits (enligt mediarapportering) på att det funnits en verklig våldsman i närheten och orsakat polisutryckningen så går det knappast att motivera rationellt att som det verkar tre poliser i tät följd avlossar omkring åtta skott mot en person som inte avlossat ett enda, även i en situation som bedöms hotfull. Dessutom var inte undersökningen av platsen efteråt tillräckligt grundlig utan fick göras om efter att en radioreporter hittat en missad tomhylsa och då på inte särskilt långt avstånd från offrets placering - nån 150-160 meter ca. Gjorde killen ett "utfall" genom att rikta leksakspistolen (som det tydligen inte gick att avgjort bedöma som sån) mot poliserna kan det ändå knappast någonsin motivera mer än en skadeskjutning mot mindre vitala kroppsdelar för att försätta ur stridbart skick. På den tiden man ännu gjorde lumpen var detta enkla förnuftsregler i dåtida bevaknings/vaktutbildning och jag tvivlar helt på att Polisen har lägre krav. Där ingick för övrigt att kunna prickskjuta med k-pist (de som använt en vet hur dåliga toleranserna är jämfört med andra skjutvapen) med bara kornsiktet på 200 meter, må vara i fullt dagsljus, för att alls komma ifråga för vakttjänst. Även om det rådde tidig gryning i Sthlm vid skjutningen ger det lite perspektiv tror jag.

Även om samhällsklimatet hårdnat betydligt på senare år så finns knappast några ursäkter för enskilda poliser att närma sig den amerikanska grundattityden av att "skjuta först och fråga sedan" utan att tänka efter hur man träffar. Det handlar visst om 6 personer skjutna till döds av polis enbart i år då vi har fem månader kvar och detta var ju inte första gången på senare år som svensk polis skjuter ihjäl en person med någon form av mentala funktionshinder eller mental sjukdomsbild. Situationen riskerar dessutom att eskalera när verkliga gärningsmän antagligen får en lägre tröskel för att skjuta mot poliser för att hellre förekomma än förekommas. Som du säger, man undrar ju över den här utvecklingen. Kommer dagen när någon överstressad konstapel på utryckning reflexmässigt drar iväg ett skott mot en unge, gömd bakom en skymmande häck eller dylikt, som kastar en smällare eller dylikt?

Jag minns en gång på besök i en sömnig hamnstad i Norge på 70-talet där ett par piketpoliser stannade till för att köpa fika och lugnt klev ur sin buss med k-pistar på axlarna. Det ingår som standardutrustning men tas bara fram efter beslut av gruppchefen. Bör man undra över om de har någon sorts specialistträning i Norge som gör att de klarar av att undvika avlossa dom? Något annat som bubblar upp är hur en f d finsk kriminell jag jobbade med ett tag sa att det var mycket riskablare att jävlas med polisen därborta. Undrar just om pendeln svängt, ett som tycks säkert är att funderingarna på att sänka inträdeskraven till polisyrket måste vara en mycket dålig idé, däremot har nog de rätt som förordrar skärpta krav på utbildningen.
"If it jams - force it! If it breaks - it needed replacing anyway!" (sett på verktygslåda :D )

Debatt; av latinets "de battere" - att slå sönder andra talares argument ;)

Användarvisningsbild
Granworth
Veteran
Inlägg: 193
Blev medlem: tor aug 25, 2011 5:43 pm
Namn: Kristian
Kör: " goa " bilar 89 740 GL ... 56 000 mil " Still going strong " , scorpio 94 .
Ort: Trelleborg

Inlägg av Granworth »

Hej...........

måste bara samla mig efter en jobbresa utomlands,,,,,,

detta var oxå på tapeten i vissa utländska medier ,,,,

först och främst så går såklart mina tankar till den drabbade familjen ,,,

kommer att följa detta och tänker återkomma när mer " RIKTIGA " fakta finns,,,,

.... meeen faen vart är vårt samhälle på väg...

en tanke bara sådär...

// MVH
.....Vad hjälper 500 Hästar under huven... , ... När det sitter en förståndslös bakom ratten...:rolleyes2
FORD .. First On Race Day... Le Mans 24H 2016 , Daytona 24H 2018 :racesmile

Användarvisningsbild
Granworth
Veteran
Inlägg: 193
Blev medlem: tor aug 25, 2011 5:43 pm
Namn: Kristian
Kör: " goa " bilar 89 740 GL ... 56 000 mil " Still going strong " , scorpio 94 .
Ort: Trelleborg

Inlägg av Granworth »

Ja haj o tjena..

att båda grabbarna hette/heter Eric .... ett verkligt tillfälle ... eller....

har försökt att få tag på mer info ang Eric den äldre .... men verkar som alla lagt locket på dvs media och då såklart även staten och polismyndigheterna...'
hoppas att man är och blir " transparant " ( som nu är det nya ) i detta och att vi verkligen får ta del av fakta i denna / dessa tragiska händelser...

att man idag skulle leka cåååwbooöjj o indianer kan man ju bara totalt utesluta... ( korkpistoler / gevär )... jaaa made in KINA

att man sedan kan via " WWW . internet . AB " både kan köpa vapen och även då tillverka dessa själva via byggbeskrivningar som finns hos ovanstående ,,,, ja det är fean konstigt....

MEN ... i detta får vi aldrig glömma människan som har tagit på sig att upprätthålla lag och ordning ,,, ( rätt ska vara rätt ) men tänker då även på dom stackarna som gör sitt jobb med att rädda liv och släcka bränder under sten och flask kastning ....


Ja " vart är vi på väg " .... lånat citat ...

// mvh
.....Vad hjälper 500 Hästar under huven... , ... När det sitter en förståndslös bakom ratten...:rolleyes2
FORD .. First On Race Day... Le Mans 24H 2016 , Daytona 24H 2018 :racesmile

Användarvisningsbild
Släggmek
Legend
Inlägg: 3355
Blev medlem: ons apr 12, 2006 8:26 am
Namn: Hasse B.
Kör: 1977 Taunus 1.6L (+ 1977 2.0, 1974 1600L, 1964 17M Super & ngr div)
Ort: Västernorrland

Inlägg av Släggmek »

Man blir bara... så trött. Tankarna går till alla drabbade, jag har själv haft en del kontakt med den gruppen funktionshindrade i jobbet och kan omöjligt fatta HUR man kan uppleva dom som hotfulla, även om ingen regel saknar enstaka undantag och vem som helst av oss kan väl hetta till någon gång. Det räcker ändå inte till för mera än en förklaring av det avhandlade som visats i media på sistone, absolut inte tillräckligt för några bortförklaringar :mad: från utredare etc i syfte att kunna avskriva allting som tjänstefel.

Med all respekt för blåljuspersonalen som yrkesgrupp, alla de som får utstå mycket skit och faror för att utföra sina jobb till stor nytta för hela vårt samhälle, så verkar en och annan som klappar igenom under stressen (eller vad det är) kunna få bete sig obegripligt aggressivt utan att det får någon påverkan på rutiner eller gränsdragning för vad som är acceptabelt när inte det egna sunda förnuftet orkar eller hinner göra bedömningen. Vi hade lokalt några poliser i distriktet som hade dåligt inflytande på varandra och närapå orsakade olyckor ibland (som tur var gick det inte längre än till krockskadade polisbilar etc och några fall av våldsamma gripanden som ledde till kortare suspenderingar) och till slut ledde det till personalomflyttningar för att bryta mönstret, men märkligt hur mycket som krävs innan något görs från den högsta ledningen för att komma till rätta med det större mönstret likaväl som resursbristen och på annat håll de underliggande orsakerna till ökad kriminalitet osv som också triggar ökad våldsanvändning från enskilda poliser.

Med risk att förskjuta fokus ett ögonblick: Jag såg SVT Uppdrag Gransknings sommaruppföljning om Sjukhusockupationen i Sollefteå och slogs igen av hur ensidigt man pekade finger mot en del anonyma eller namngivna personer som överskridit vanliga gränser för hur man får attackera offentliga personer (politiker i detta fall) och närmast helt undvek maktspelet som orsakat hela karusellen. Det behövs inte att vara dystopisk för att dra linjer mellan punkterna som bildar större figurer av centraliseringskramande makthavare med beslutsångest som helst vill slippa röja upp i decenniers felaktiga nedskärningar (inklusive barn- och ungdomspsykiatrin trots ständigt ökat behov) och prioriteringar som kommer tillbaka som en bumerang de duckar för och hoppas den ska träffa någon annan i stället. Eller som de tänkt miljöräddande järnvägarna som fått rasa ihop av bristande underhåll, trots att som nån påpekade, det finns järnväg som fungerar både i Sibirien och Sahara men i tekniskt högutvecklade Sverige pajar den ständigt. Känns symboliskt.

Just ja, snart är det val också, men det blir väl bara som vanligt igen när löftena slutat hagla genom luften. Om de åtminstone kunde släppa prestigen och studera de bra lösningar som skapats i andra länder i stället för att ständigt iklädda skygglappar sätta näsan i vädret och förmana allmogen att de minsann som efterkrigstidens självutnämnda världsföredöme vet bättre :rolleyes: än alla andra och "kan själv" hellre än att erkänna misstag, be om ursäkt och säga att nu försöker vi få ordning på röran tillsammans innan det blir ännu värre. Se till allihopa att lägga en röst på det minst dåliga alternativet ni ser om inte annat, vi har åtminstone den rättigheten till skillnad mot en del sämre lottade länders folk.
"If it jams - force it! If it breaks - it needed replacing anyway!" (sett på verktygslåda :D )

Debatt; av latinets "de battere" - att slå sönder andra talares argument ;)

Skriv svar