Nattlorden - Ford Focus 2017 1.0 EcoBoost
Postat: fre sep 04, 2020 7:22 pm
Nattlorden kallas jag därför att i webbens barndom när man chattade på amerikanska forum så var jag ju uppe "mitt i natten" för dem, så då fick jag det smeknamnet.
Andra generationen fordägare här.
Föräldrarnas första var en Taunus 17M och sedan följde en Taunus TC därefter det som kom att bli min första ett antal år senare - en Granada 2.0L Comfort 1983. Fantastisk kardinalröd färg - i princip samma kulör som Ferrariröd - var med om att en Testarossa tvärstannade en omkörning på motorvägen för att jämföra innan han blev förnärmad och drog som en löning.
Underbar bil - fantastisk servo, gasfjädring bak (enbart). Satte spoiler på bara för att hon blev snyggare så i mitt tycke och så fick hon en Pioneer cd-växlare med Pioneerslutsteg, ett Canton-system fram och en 8" Boston Rally subwoofer. Installerade prylarna i garaget hos Hifiklubben i Malmö då jag kände några av killarna och Boston-suben kom ju ur deras sortiment då.
Motorn gick som en klocka, fick en liten "skvätt" Slick50 som del av motoroljebyte då och då och en Tuff Kote-behandling hade hon fått också.
Hjulhuskanterna bak fick bytas plåt i och en kofångare bak byttes också - vilket var en akilleshäl och till slut sig det inte att hitta reservdelar för det ( i alla fall lyckades inte vi med det ), så efter 22 år i tjänst och c:a 33000 mil så fick hon gå till vila. Hade utan problem kunnat få 5000+ för henne, men jag ville inte behöva möta henne på vägen något år senare i bedrövligt skick, så jag valde skroten istället.
Kanske har ett framkallat foto från en analog kamera någonstans, men fann denna bilden på nätet som överrensstämmer väl - spoiler, lackade stötfångare. Dock hade jag INTE extraljusen och jag är os'ker på om backspeglarna var lackade eller bara svart plast...
Bil nummer två blev en 2005 Mondeo "5-dörrars"/kombicoupé eller vad man nu för kalla det numera. Honour Green, så snudd en ton mörkare än racinggrön. Körde henne direkt från bilhall till Dinitrol och om detta hade någon funktion eller ej får man bara gissa om, men jag hade inga som helst rostproblem någonstans under de 15 åren jag fick tillsammans med henne. Monterade en seriös ljudanläggning i henne ifjol och var väl inte 100% färdig med den heller. Tyvärr såg inte han bakom mig kön framför på motorvägen, trots god sikt och den inte var något som uppstod plötsligt. Både de framför mig och jag hade varningsblinkers på också, men har föraren inte ögonen på vägen hjälper ju inte det. Så det blev skroten för min ögonsten många år i förtid, hon hade sprillans nya bromsar och nya fjäderben bak och som tur är hade jag inte hunnit byta koppling också - det stod på tur att göra vilken vecka som. Hade tänkt hålla henne i liv en 5+ år till så elbilarna och batteri- och laddningsteknik hunnit mogna och hamnat som standard i Fordsortimentet... den förhoppningen grusades gravt. 38000mil kom hon - planen var att passera 50.
Inte mycket fick man ut på försäkringen heller... hur väl man bytt delar, vilket skick man hållit i.... Utan det är bara milen och vad som finns "på blocket" med liknande mil som styr. Nästan så man skulle vilja starta ett försäkringsbolag som gör det annorlunda...
Sista vilan - vacker in i döden
Tänkte först försöka hitta något vettigt äldre för att ta mig de där fem åren till, men efter att ha varit runt och kikat på ett antal så kändes det inte rätt (och hyrbilstiden tickade ned) så jag tänkte om helt och gick på vad jag tyckte var det vettigaste nyare begagnat som fanns hos Fordhandlarna runtomkring.
Så min partner på vägen framöver blev en Ford Focus 2017 1.0 EcoBoost (100hk-varianten) Iceberg blå. Hämtade ut i torsdags och har gått över lacken på en sida per dag nu, så fram/bak/tak återstår till helgen... och sen gå över internt också.... inte för det är några direkta behov, men det kommer att kännas bäst så.
Gillar att färgen sticker ut, men det kan kanske bli lite svårt med att hitta sprayfärg i kulören - verkar som den bara användes 2017 - vilket således är både ett plus och minus..... Plus att man blir mer unik då.
Högst imponerad av vad den lilla motorn presterar får jag lugnt påstå. Det är väl ganska exakt dubbla antalet hästar per liter mot den gamla Granadan...
Andra generationen fordägare här.
Föräldrarnas första var en Taunus 17M och sedan följde en Taunus TC därefter det som kom att bli min första ett antal år senare - en Granada 2.0L Comfort 1983. Fantastisk kardinalröd färg - i princip samma kulör som Ferrariröd - var med om att en Testarossa tvärstannade en omkörning på motorvägen för att jämföra innan han blev förnärmad och drog som en löning.
Underbar bil - fantastisk servo, gasfjädring bak (enbart). Satte spoiler på bara för att hon blev snyggare så i mitt tycke och så fick hon en Pioneer cd-växlare med Pioneerslutsteg, ett Canton-system fram och en 8" Boston Rally subwoofer. Installerade prylarna i garaget hos Hifiklubben i Malmö då jag kände några av killarna och Boston-suben kom ju ur deras sortiment då.
Motorn gick som en klocka, fick en liten "skvätt" Slick50 som del av motoroljebyte då och då och en Tuff Kote-behandling hade hon fått också.
Hjulhuskanterna bak fick bytas plåt i och en kofångare bak byttes också - vilket var en akilleshäl och till slut sig det inte att hitta reservdelar för det ( i alla fall lyckades inte vi med det ), så efter 22 år i tjänst och c:a 33000 mil så fick hon gå till vila. Hade utan problem kunnat få 5000+ för henne, men jag ville inte behöva möta henne på vägen något år senare i bedrövligt skick, så jag valde skroten istället.
Kanske har ett framkallat foto från en analog kamera någonstans, men fann denna bilden på nätet som överrensstämmer väl - spoiler, lackade stötfångare. Dock hade jag INTE extraljusen och jag är os'ker på om backspeglarna var lackade eller bara svart plast...
Bil nummer två blev en 2005 Mondeo "5-dörrars"/kombicoupé eller vad man nu för kalla det numera. Honour Green, så snudd en ton mörkare än racinggrön. Körde henne direkt från bilhall till Dinitrol och om detta hade någon funktion eller ej får man bara gissa om, men jag hade inga som helst rostproblem någonstans under de 15 åren jag fick tillsammans med henne. Monterade en seriös ljudanläggning i henne ifjol och var väl inte 100% färdig med den heller. Tyvärr såg inte han bakom mig kön framför på motorvägen, trots god sikt och den inte var något som uppstod plötsligt. Både de framför mig och jag hade varningsblinkers på också, men har föraren inte ögonen på vägen hjälper ju inte det. Så det blev skroten för min ögonsten många år i förtid, hon hade sprillans nya bromsar och nya fjäderben bak och som tur är hade jag inte hunnit byta koppling också - det stod på tur att göra vilken vecka som. Hade tänkt hålla henne i liv en 5+ år till så elbilarna och batteri- och laddningsteknik hunnit mogna och hamnat som standard i Fordsortimentet... den förhoppningen grusades gravt. 38000mil kom hon - planen var att passera 50.
Inte mycket fick man ut på försäkringen heller... hur väl man bytt delar, vilket skick man hållit i.... Utan det är bara milen och vad som finns "på blocket" med liknande mil som styr. Nästan så man skulle vilja starta ett försäkringsbolag som gör det annorlunda...
Sista vilan - vacker in i döden
Tänkte först försöka hitta något vettigt äldre för att ta mig de där fem åren till, men efter att ha varit runt och kikat på ett antal så kändes det inte rätt (och hyrbilstiden tickade ned) så jag tänkte om helt och gick på vad jag tyckte var det vettigaste nyare begagnat som fanns hos Fordhandlarna runtomkring.
Så min partner på vägen framöver blev en Ford Focus 2017 1.0 EcoBoost (100hk-varianten) Iceberg blå. Hämtade ut i torsdags och har gått över lacken på en sida per dag nu, så fram/bak/tak återstår till helgen... och sen gå över internt också.... inte för det är några direkta behov, men det kommer att kännas bäst så.
Gillar att färgen sticker ut, men det kan kanske bli lite svårt med att hitta sprayfärg i kulören - verkar som den bara användes 2017 - vilket således är både ett plus och minus..... Plus att man blir mer unik då.
Högst imponerad av vad den lilla motorn presterar får jag lugnt påstå. Det är väl ganska exakt dubbla antalet hästar per liter mot den gamla Granadan...
