Byta motor/drivlina på Granada 2.0 -80

[Benutchi]

Vart hittar man info om vrid? Vart tittar sfro/Bilprovningen?
Hittar inget i papperna på bilarna.

[Benutchi]

Nu har jag pratat med sfro. Eftersom att min bil redan är ombyggd så får jag stoppa in vad som helst som har kat och under 180hk. Utan att modifiera något så som bromsar och så.

Så har ni några förslag på V8:or som är enkla att hiva i utan för mycket modifiering? Hur bör jag göra med bakaxeln? Hur mycket pallar original axeln? Det är ju delad så det är väl inte bara att slänga dit en ny?

[therealpinto]

Intressant svar du fått :-)

Uppgift om effekt och vridmoment brukar stå i verkstadshandböcker och liknande.

Tänk på att du måste använda en motor med katalysator och insprutning, i originalskick. Fords smallblock (302 / 5.0) är en smidig motor som funkar bra i Granada. Den är klart vanligast i Mustang i Sverige men ligger då på runt 225 hk. En motor från van eller pickup brukar ha lägre effekt men svårare att få tag på. Annars funkar ju Cheva smallblock också, en 305 eller 350 från en van/pickup eller kanske enklare Caprice är möjligt.

Tänk på att max framaxeltryck inte får överskridas, jag skulle starkt rekommendera hela framvagnen från Granada 2.8i, då får du ventilerade skivor också. Gärna bakvagn från 2.8i eller 3.0 också, du får då större trummor och en diff som garanterat håller för en snäll V8. De bättre bromsarna (ta även huvudcylinder och servo från 2.8i) kommer att vara bra att ha...

Gustaf

[Benutchi]

Tänkte fel det är ju 180kw jag får stoppa i asså 244hk. Ska tänka på det där med fram och bakvagn från 2.8. Fords 5.0 motor låter bra. Tack för hjälpen.

[therealpinto]

Okej, jag tror det är lite missuppfattning nånstans, jag kan inte tänka mig att någon annan i SFRO skulle goda 180 kW i en Granada cab med standard Granada 2.0 bromsar. Detta även fast reglerna för ombyggt fordon teoretiskt sett godtar 15 kW/100 kg tjänstevikt - en grundförutsättning är ju att bilen klarar effekten.

Jag skulle själv säga att allt över 150-180 hk är klart tveksamt med bromsar från Granada 2.8i. Ska du upp till 200-220 hk krävs bättre doningar.

Gustaf

[Släggmek]

Kom att tänka på... du borde rent tekniskt kunna slippa en del kostnader och pussel med drivlinan om du får tag i bakaxelklumpen från en Opel Admiral ifall du nu tvingas byta. Den har enligt nån gammal tidningsartikel omplanterats i äldre Corvetter som rent bolt-on eftersom det är samma klump men med mer motorvägsvänlig utväxling och att ansluta den framåt mot GM-delar är knappast svårt - Cheva har vad jag vet bara två storlekar på knutkors ("litet" för bilar med upp till smallblock-V8 och "stort" för bigblock-bilar, det lilla är förresten samma som Volvo använt på 240 och motsvarande).

Fast det är väl långsökt att det skulle behövas värre diff än original Granada V6 för en GM Vortec V6 på ca 150 hk eller dylikt. I såna fall är det uppenbarligen mest nya fästen som behövs för att få dit en Scorpio-klump (minns jag rätt finns det bilder på en installation på Garaget.org). Värsta Granada-drivaxlarna satt på Granada mk I Kombi med Essex 3.0 om man kan hitta, drivknutarna på 2.8i pallar en helskottas massa kraft så det är lugnt. Och länkarmarna är väl knappt ens möjliga att bända. Resten är väl en strid mellan fastställda besiktningsregler och sunt förnuft. Bromsarna syns väl som den springande punkten här, men ventskivorna från en 2.8i borde ju täcka gott på en glidare - annars har ju grabbarna en fiffig tråd igång om att hembygga superbromsar på Granada .

...Hupp, kom V8 upp igen nu ändå? Man hinner knappt med i svängarna , måtte ha nickat till ett ögonblick . Mjo, tidiga Granada med V6 använde nån variant på Borg-Warner 35 automat (en familj som suttit i alla möjliga bilmärken) och när Ford bestämde sig att återgå till egna lådor så blev det C3/"Bordeaux" som är en anpassad amerikansk C4 (gamla Taunus/M hade en annan variant på den lilla amerikanska C4-lådan som då kallades Taunomatic). Ford 302 + C4 borde alltså passa ganska rakt i med reservation för fästpunkter (:kopfkratz har för mig motorfästena brukar gå bra att få till med dubbla Volvo motorkuddar?) och utgående splines (hade C3 i min Granada men brydde mig ärligt talat aldrig om att granska den närmare - obs. det är en rätt ineffektiv = oekonomisk och slöväxlad låda med mycket slir tyckte jag, fast den växlade knappt märkbart).

[Benutchi]

Skönt med klokt folk på forumet. Jag kommer inte att göra någonting utan att föra dialog med sfro. Fords 302 kan ju inte vara omöjlig att få tag på. Tack för all hjälp antar att det kommer att koma upp fler frågor.

[Släggmek]

Bra att du skyndar långsamt och håller koll med SFRO . Jo, det är lätt att ett projekt blir stående nerplockat i brist på delar/finansiering eller oklarheter kring vad som godkänns och inte - obs. att det är lika viktigt att hålla koll på SBP:s synpunkter som iaf jag upplevt kan vara klart godtyckliga och skifta mellan vem som man pratar med på vilken station. Inte därmed sagt att man inte ska tordas göra något för att spelreglerna tvärt ändras, men man bör ha fingret i luften och helst dokumentera så mycket som möjligt med kamera och noteringar om vilka delar (inkl. nummer) som man använt för att vara redo när frågorna kommer. Det spar tid och huvudvärk och kan ha betydelse för utfallet i bedomningarna. Hm... känns som en liten essä i ämnet lämpliga motorer är på gång ... häng på!

I fallet med Fords 302 (eller 5.0L som den kallas i de senare, delvis metriska versionerna) som koncept så har det flera fördelar jämfört med de andra alternativen som varit uppe i tråden - motorn finns i många olika utföranden och effektnivåer beroende på vad den suttit i. Utan att brodera för mycket så började det med 201"/221"/260"/289" V8 i Falcon på tidigt 60-tal som omarbetades till 302"/351W (Windsor, en helt annan motor än 351C = Cleveland) och sedan fortsatte det ända fram tills Duratec-linjen tog över, så grundkonceptet är extremt välbeprövat inklusive i marinversioner. Man får dock tänka på att det samtidigt finns otaliga fler uppgraderingsvarianter än i Chevas smallblock-familj med massor av detaljskillnader, så de kan driva vansinne på folk vid reservdelssökning.

På plussidan finns att eftermarknaden är visserligen inte alls så omfattande som till Chevorna, men ändå avsevärt bättre på trim till Fords 302/5.0L än till V6:or oavsett märke, priserna kan man nog se som i värsta fall på samma men inte högre nivå eftersom amerikanarna älskar i synnerhet 5.0L-serien och de äldsta "pre-smog" 302:orna (som inte är att tänka på att försökta besikta med i en avgastypad bil, så klart, men trevliga då de är nära släkt med 351W och Boss 302 har topparna från dessa ) medan V6 är lite specialintresse annat än som bruksmotorer. Det finns också tonvis av information på nätet och i en massa Ford-trimhandböcker för den som kan sin skolengelska.

Kom förresten ihåg om det blir aktuellt med köp så undvik helt "de mörka åren" mellan ca 1973 och fram till 5.0L som kom bortåt -84 (85?). Under den perioden ligger effekten för de flesta i original runt eller t o m under vad en Köln/Cologne V6 presterar trots volymskillnaden - detta bl a p g a framtvingat lågt komp som mycket kommer av stora förbränningsrum i topparna och ovanpå det illa utformade kanaler (men det där kan andra förklara mycket bättre och mera om än jag). Billigare då att betala mer för rätt motor på en gång, om inte syftet är att ha en "besiktningsmotor".

Tillgången på Ford´s äldre V8:or i Sverige är såklart inte på långt när så bra som Chevorna (305 och 350 närmast som jämförelse - observera att 305 inte har samma grund som 350 utan är en strokad version av en äldre smallblock med mindre cylindrar, Vortec V6 utgår från 350:s gren vad jag vet). Det beror mycket på att Fords amerikanska bilar som enbart sålts av fristående importörer tills nyligen inte marknadsförts på långt när lika bra som Chevrolet/GMC som sedan många år i hög grad själva detaljstyrt nybilsimporten av sina USA-modeller via säljorganisationen NAVO. Men det har ändå sålts en hel del Ford F-serie pickups till kommunala förvaltningar (jag ser en mest varje dag) och Econoline-vans har i många år varit en favorit som piketbussar i en del polisdistrikt liksom hos många brandkårer och statliga verksamheter/företag som sysslar med infrastruktur (i USA rankas Ford pickups högst, Chevy är mer för trottoarcowboys ).

Att Fords lätta lastbilar med V8:or inte är så vanliga som skrot kan man nog tillräkna att de helt enkelt håller längre än GM:s vattenlösliga lättlastare som jag själv legat och spottat rost under en och annan för att ta vara på det som gick att återbruka , kom det in nån enstaka Ford-pickup på skroten brukade de vara rammade av nerfallna träd etc. Må vara att en stor diesel-V8 verkar vara det vanligaste i last-Fordarna som sålts här, men inte enbart. Roligast men svårast att finna på skrotarna är förstås Mustangs motorer, men det går ofta att spåra via de specialiserade USA-skrotarna som kan ha dragit hem någon nyare motorvägssmälld bil nere från kontinenten eller skeppat från USA.

Beräkna att Ford-motorer har lite högre prislapp än Chevy, men sånt är livet. Ska man räkna nackdelar (...och här slutar min "expertis" ) förutom pris så har de lite mer bekymmer med läckande toppackningar på höga varv vid trimning än GM p g a färre topplocksbultar (okay, det finns hyfsade trix mot sånt också, men överkurs) och även ett sämre avgasflöde i original på de flesta topplock - hupp, nu kommer glömska Edit här: förstås vill de som alla Fordvinklar gå lite varma och läckande ventiltätningar kommer med tiden - Men annars är de vad jag vet ganska likvärdiga i det mesta och bättre i allt utom bränsleförbrukning och totalvikt än de flesta samtida V6:or. Ford´s V8:or är ändå lättare än GM:s, liksom smalare fast aningen längre.

[therealpinto]

Eftersom det måste vara en kattad motor är det ju i praktiken bara 1989 och nyare som är aktuellt, äldre motorer har ju inte lambdastyrning etc. som krävs.

/Gustaf

[Släggmek]

Eftersom det måste vara en kattad motor är det ju i praktiken bara 1989 och nyare som är aktuellt, äldre motorer har ju inte lambdastyrning etc. som krävs.

/Gustaf

Eh, räcker det inte att motorn motsvarar avgasspecifikationerna för samma årsmodell om bilen är efter -74? Det är iaf vad jag hade för mig. Eller har kraven skärpts numera?

[SK Racing]

Du nämnde Granada 3.0 drivaxlar, knutarna som rwd YB använder gissa vad dom kommer ifrån

Jo bilar nyare än 75 som ska igenom bes ska ha kise och std styrsystem från donatorbilen, om en ska åberopa motorbyte.

[mr Costin]

Kanske ska upplysas om att det är möjligt att installera en motor i ändrat utförande samt även en äldre motor än -89 och dessutom använda sig av en annan växellåda än den tillhörande nya motorn. Dessutom så kan man installera ett annat motorstyrsystem.
Kravet för att det ska gå igenom är att man kör på etanol, och att avgasvärdena uppfylls förstås.
I ett sånt läge använder man ett effektintyg istället för att ange motorns original effekt.

[SK Racing]

O tusan, så med en seriös E-85 konvertering så faller kise kravet bort numer? Eller kan man komplettera en icke kiseutrustad motor, med en kise så att den blir med katt och då blir godkänd?

Det har tutats på Autopower att det ska gå o turbokonvertera äldre turkamasoner och med en E-85 konvertering och effekt inom gränserna gå igenom reg-besiktning.

Är detta ett led av lobbying av SFRO mot myndigheterna?

[therealpinto]

När det gäller E85 och ändrat styrsystem så gäller det bara ombyggt fordon och man måste ha katalysator, lambdastyrning etc. och man ska klara avgaskraven för kattad bil.

Men visst, med dagens tolkning ger det möjlighet till turbokonvertering. Effektintyget ska också vara rimligt, det gäller både med och utan turbo. Det går till exempel inte att "strypa" en för stark V8 och en turbomotor bör ge minst 30-40% ökad effekt jämfört med effekt utan turbo.

Gustaf

[SK Racing]

Jaha, så det går alltså inte bara o hinka dit en kanelbulle o E-85 och sen är det klart.

Det var ju synd, för då hade det ju öppnat för och turbokonverterat och E-85 typat även min sura brukis ju

Men det är ju ändå möjligt att få igenom ett turbobygge som för några årsedan fått kalla handen, så det är ju ett steg i rätt riktning