Taunus 17m p3 1964 som 18-årsbil

[Släggmek]

Bromsar är förstås det viktigaste på bilen (som flygarna säger så upp kommer man alltid, det svåra är att landa ). Taunus 17M P3 hör till de sämre rustade t o m för sin tid, även om 2-kretssystem öht inte var normen på den tiden. Modellen hamnade genast illa till när AB Svensk Bilprovning startade i mitten på 60-talet och då hade ju de äldsta bara runt 5-6 år bakom sig i trafiken. De låg tydligt över medelbilen i anmärkningar med detta som bilens främsta brist jämte avgasläckage och främst rörde det bromsledningarna som rostade lätt. Jag minns mina föräldrars exemplar som fick brott på en ledning redan 1972 ungefär (ren tur att det inte slutade med en olycka). Den var då uppbyggd på verkstad av två krockade bilar (tillåtet på den tiden) så bromsarna var egentligen bara några år gamla - att dra nya ledningar av koppar bör ligga högt på listan och stryk gärna kokt linolja på ledningarna efter montering så slipper de bli gröna av ärg. Jag har säkert dragit det i någon gammal tråd men nyttigt tål upprepning: fick tips av en tysk Taunus-fantast när jag rotade runt i min (nu bortskänkta ) att man kan uppgradera till 2-kretssystem i P3 med huvudcylindern från framhjulsdrivna Taunus 12/15M P6 serie 3 som lades ner 1970, dess ursprungliga system syns ha ärvts rakt över från P3 så ett och annat mer passar också. Iaf, det man behöver bör kunna hittas hos Motomobil.com men annars borde det inte vara svårt att hitta aningen modernare bitar som kan användas med lite funderande. Har för mig nån 80/90-tals BMW 3-series huvudcylinder nämnts kunna passa (ej kollat) och då tillkommer förstås att komplettera med ett bromsservo för att inte bli tungtrampat. Någon Nissan Micra har en liten men effektiv servoburk som är omtyckt att använda i lätta hembyggen tack vare sina kompakta mått, annars bör man undvika japanernas delar eftersom tillgången brukar vara bristfällig och kortlivad. Själv upptäckte jag att Opel Kadett B (1967-73) har samma skivbromsok från Ate som 17M P3 (som har andra än P5/P7) så att gå på den linjen borde vara ganska enkelt vid uppgradering. Beläggen dit är samma för bl a (men nog inte enbart):

Ford Taunus 17M P3
Mercedes 200, 200D, 220 220 D 1968- bak
SAAB 99 1968-74 fram
Opel Rekord 1963-74 fram
och diverse VAG-anknutna märken,
Volvo, Alfa-Romeo, BMW m fl osv. Därmed borde
det finnas gott om tänkbara donatorer bland bilar
i viktklassen runt 1 ton.

När säkerhet ändå är temat så är det lämpligt att ta upp styrningen också, rattstången specifikt eftersom den är i original bara en odelad axel som iofs är förtänksamt placerad med styrsnäckan bakom framvagnen så vinkeln gör att den åtminstone inte skjuts in som ett spjut vid en kraftig krock som i samtida bilar med styrväxeln framför. I Taunus 17M P3 trycks rattaxeln bakåt/uppåt så att ratten hamnar snarare mot instrumenbrädan nära vindrutan, livsfarligt det med så det kan vara värt att fundera på att modernisera lite med en kollapsibel rattstång. Det infördes på efterföljaren 17/20M P5 (1965-67) och där följde faktiskt ratten med från P3 om man vill behålla originalstilen, möjligen om splinesen i navet även är samma för P7/P7b-serien (1968-72). Kan vara bra att veta att 20M TS-coupén (P5) har en snäcka med färre rattvarv om man vill gå på den linjen, men mycket dåliga odds för att hitta en så bättre då att kolla in annat som kan troligen matcha ev med ändring av rattaxelns fäste etc: Volvo 140/164 (Ate´s snäcka), Mercedes, Opel Rekord (troligen Ate) eller äldre Toyota Celica (Saginaw snäcka). På nätet är det lätt att hitta nya eftermarknadskopior av snäckan till 70-tals Chevrolet Vega som väldigt ofta hamnar i amerikanernas hotrodbyggen. Slut för idag, tack för idag .

P.S: Lite slitdelar till originalbromsarna hittas här; https://www.veteranshop.se/veterandelar ... omssystem/ D.S.