Escort mk2

[Alpine]

Hej.
Är det någon som vet om det finns färdiga "body panels" att köpa i nånstans Sverige, eller är man hänvisad till att ta hem från England? Har sökt på nätet utan större framgång.

Bilen är en Escort mk2 i behov av lite ny plåt, innerskärmar och annat.

mvh
Fredrik

[therealpinto]

Klokkerholm har nog en del bitar fortfarande och därifrån brukar ju Meca, Mekonomen etc. ta hem. Man kan ju också kolla firmor som SE Autoparts men England är förmodligen enklast ändå.

Gustaf

[Cosworth 4x4]

Hej Fredrik

När du skriver innerskärmar , menar du fram eller bak ?

// Micke

[MrB]

Kolla hos Autoexperten /autokatalogen .....Där finns allt . ungefär samma priser som att importera själv från England

[Alpine]

Hej Fredrik

När du skriver innerskärmar , menar du fram eller bak ?

// Micke

innerskärmar fram behövs.

[Alpine]

Kolla hos Autoexperten /autokatalogen .....Där finns allt . ungefär samma priser som att importera själv från England

Bra sida, där finns mycket. Tack för tipset. Hittar dock inte "splash plates"

[Släggmek]

... Lokari har innerskärmar i till Escort II och en massa andra gamla och nya Ford, fast vad jag får fram är det mest i aluminium-sortimentet http://www.lokari.se/mainframe.php?page ... offSet=150 (ingen Escort mk II listad under plastinnersskärmar).

[Alpine]

... Lokari har innerskärmar i till Escort II och en massa andra gamla och nya Ford, fast vad jag får fram är det mest i aluminium-sortimentet http://www.lokari.se/mainframe.php?page ... offSet=150 (ingen Escort mk II listad under plastinnersskärmar).

Tack för tipset!

[Släggmek]

Vassego . När det inte gäller plåt (rallyfolket vet mest där) är det lättare, Escort II delar mycket teknik med Capri (typ lika svårfunnet) och för slitdelar lönar det sig att kolla vad som matchar med Taunus 1300/1600 (1300 såldes inte i Sverige) årsm. 1971-78 plus ett och annat smått som även användes i starkare Taunus och Consul/Granada. Vissa bromsdetaljer passar även direkt från fwd-Escort utom de piggaste varianterna som hade bättre prylar.

[Alpine]

Vassego . När det inte gäller plåt (rallyfolket vet mest där) är det lättare, Escort II delar mycket teknik med Capri (typ lika svårfunnet) och för slitdelar lönar det sig att kolla vad som matchar med Taunus 1300/1600 (1300 såldes inte i Sverige) årsm. 1971-78 plus ett och annat smått som även användes i starkare Taunus och Consul/Granada. Vissa bromsdetaljer passar även direkt från fwd-Escort utom de piggaste varianterna som hade bättre prylar.

Tack släggmek för info, mycket bra kunskaper du delar med dig av.

[Släggmek]

Mycket bra guide till rejäl bakgårdsreparation bokstavligen för kaffepengar . Som vanligt pekar jag gärna på kallgalv (alltid på ren plåt - då reagerar det och vandrar över skavanker så rost inte kan uppstå) som grundskydd, det kan dock ge lacksläpp om man inte betar galvytan. I princip räcker det att göra den behandlingen upp till dörrkanterna och bara grunda som vanligt ovanför. Där brukar problemen vara de omvända då rosten hellre kommer inifrån i takstolpar A och C och mest då omkring värme/ventilationskanalerna på 70-talsfordarna som har lite för lätt att släppa in fukt och materia men svårare att få ut det, så där är det extremt viktigt med att spruta in rostskyddsolja och hålla fritt från skräp. Speciellt runt vindrutans ram ute i nedre hörnen och partierna nedanför samt på modellerna med utsläpp under bakrutans nederkant är kritiska ställen på både 60- och 70-talarna p g a konstruktionen - flera plåtar ur de olika sektionerna möts just där, fogarna samlar fukt som en trave pannkakor och när det väl gått hål sticker det både uppåt och neråt så att en annars frisk kaross kan bli skrotfärdig av några mildvädersår utomhus om det får tag i stolparnas infästningar. Ta ur det ljuddämpande skumgummit ur hålrummen vid sparklådorna och kolla att det inte är blött för då måste nåt tätas, i vilket fall stoppa inte tillbaka det utan lev hellre med lite durr-ljud och var lite säkrare mot rosten .

Omtypning ett tänkbart scenario för att man gör bilen lite hållbarare än från fabrik? Tur man inte bor i Karlskrona-trakten, jag som brukar laga med vad jag har tillhands och gärna grova bitar; gjorde rediga hörnförstärkningar av en kvaddad elskåpsmarkering en gång och kommer att tänka på en bekant som tröttnade på skärmkanten i en Saab 99 som sprack upp och böjde till ett 3 mm plattjärn som stomme i lagningen, ett säkert sätt att slippa svetsa igen just där .

Btw, kul att kunskapsavlagringarna kommer till nytta, mera Escort II-specifik info kommer småningom - lär nog bli i form av ett mer genomarbetat bidrag till FAQ-avdelningen fast såklart lite mer ströinfo kan delas vid behov .

[nextuz]

Egentligen är inte olika stålsorter mer rostbenägna än andra...
Problemet är att tillverkare inte är tillräckligt snabba med att få på en färg på färdiga detaljer innan rost bildas. Mycket viktigt att plåten torkat snabbt när man tvättat bort pressoljor och därefter måste en skyddsfärg på snabbt.
Sen har det även mycket med plåtens ursprungliga struktur är, riktigt slät plåt valsad med blanka valsar har bättre motstånd mot rost än plåt valsad med strukturvalsar.
Absolut sämst är plåt som är betad och som är väldigt grå till färgen, den har en struktur som klippiga bergen, sätter man tummen på en sådan så har man 12timmar senare ett perfekt rostat fingeravtryck på den, och det är i torr innomhusmiljö.

[Släggmek]

Åhå, ja det ställer ju saken i ett annat läge .

Mkt bra plåtkunskap av Nextuz, btw. Ur ett historiskt perspektiv bör dock tilläggas att när det gäller äldre bilplåt så visst fanns det skillnader i kvalitet under vissa perioder och för 70-talarna så handlade mycket om experimenterande under oljekrisåren för att snabbt försöka minska vikten på bilarna och då det bara var japanerna som klarade att valsa plåten riktigt tunn utan försämrad elasticitet så hamnade mycket i europeiska bilar - nackdelen var bara att landets knappa råvarutillgångar krävde hög grad av skrotinblandning (kring 30% vid tiden, en del uppgifter anger mera) samtidigt som dåtidens metoder inte klarade av att rensa ut oxiderna tillräckligt väl (idag används högre inblandning utan problem), så rostbenägenheten fanns redan extra "inbyggd" i den plåten, vilket blev förödande i kombination med nya dåligt utprovade lackmaterial, rostskyddsmetoder (tänk styrenskumfyllda hålrum ) och fackverkskonstruktioner i karosserna. Längre tillbaks i tiden använde en del sämre rustade tillverkare mjukare karossplåt med hög svavelhalt som inte krävde så kraftiga pressar och verktyg, vilket förklarar varför en del lågseriemodeller försvann fortare än andra efter några år i fuktigt klimat. Hm, tror jag nämnt det förr nånstans, man börjar bli gammal ...

[nextuz]

Sanningen är inte så stor som man kan tro nej.

De enda ställen man kan göra ordentliga tester i är i labbmiljö.
De som stål som är legerade legeras med ytterst små mängder med andra metaller det som de påverkar är mer de fysiska egenskaperna på stålet, så som hårdhet, styrka och seghet.
Sen finns det stål som är rosttröga, men de används i byggindustrin, ett namn på det stålet är Corten.

Det du beskriver med jordbruksmaskiner osv, är det inte ofta gjutna delar i stål då?

Det jag pratar om är valsad tunnplåt exempelvis karosseriplåt

Sen det med slagger osv gäller vid gjutgods, men inte tunnvalsad tunnplåt, det som händer vid minsta lilla slagg i materialet är att man får såkallade stråk.
Vi valsar ner 11 meter långa och 30cm tjocka slabs till som minst 0,4mm tjockt och flera km långt. Och direkt när man har ett litet korn med slagg i slabsen så valsas det ut och ger ränder. Misstänker man att så är fallet så kan man göra ett tejptest, man tejpar vanlig transparent tejp på stället och drar bort igen, då fastnar det metall på tejpen. I värsta fall blir det hål i plåten, både större o mindre

Det sämsta är just att svetsa i stål, oavsett efterbehandling så har man direkt byggt in slagg och syre i stålen och det vill gärna börja rosta där. Det bästa miljön o svetsa i är i slutna kärl/rum innehållandes endast skyddsgas, först då minimerar man risken för rost.